Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik - Medvetet tillämpat skiktmåleri - Om fernissning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
färg, i annat fall händer det att man tämligen
omedelbart erhåller krackelyrer. För slutinsatser i en
målning, då penseldragens nerv och känslighet spelar
stor roll, är blandtekniken av stort värde.
Att tempera fastnar i våt hartsoljefärg är
egentligen icke något som bör förundra oss. Temperan
utgöres ju av en emulsion som icke är mättad. Den har
alltså benägenhet att vid blandning med harts eller
olja ytterligare upptaga dessa i emulsionen. Ett
penseldrag med våt tempera i hartsoljefärg upptar alltså
på undersidan och i alla kontaktytor hartsoljan och
kommer sålunda att »sitta» med en särskild säkerhet
i undermålningens sammanhang.
Om fernissning
Frågan om en målning skall fernissas eller icke har
varit föremål för de hetaste debatter sedan mycket
långt tillbaka. Att den feta glansen i en nylagd
fernissa mestadels gör ett mindre behagligt intryck
måste väl utan tvekan erkännas. Och det är sålunda
inte underligt, om vi bland en rad kända konstnärer
kunna anteckna yttranden, som rent av fördöma
fernissning.1 Men fullt så enkelt är det inte. Fernissa
har funnits så länge oljemålningen funnits och dess
bruk har många och rationella grunder. Så gott som
varje oljemålning visar efter en tids torkning matta
1 Paul Signac, André Derain m. fi. Se Ch.
Moreau-Vauthier: Comment ön peint aujourd’hui. 1923.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
