Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kortfattad överblick över materialen och tekniken hos äldre och nyare mästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känsla för alla värden, som kunna tänkas gå
förlorade samt med samma kemiska och fysikaliska
stora kunnande.
Jag har med avsikt dröjt något längre vid dessa
trenne holländska barockmästare, Rembrandt,
Ver-meer och Frans Hals emedan så mycket av tidens
allmänna tekniska kunnande har koncentrerats och
potentierats hos dem. Stillebensmålarna i det
holländska barockmåleriet ha visserligen gått fram med
en utomordentlig skicklighet men den höga
konstnärliga nivå, som Rembrandt och Vermeer
representera nå de dock icke.
Mot iéoo-talets slut utvecklar sig i hela världen
en tendens att starkt förenkla tekniken. Under
början av 1700-talet blir temperan alltmer sällsynt. I
stället målar man all målning, som kan ha namn av
undermålning, med en mager oljefärg. Imprimituren
har fullständigt försvunnit men ersatts med färgade
grunder, från tämligen mörkfärgade och till ljust
grå, gråröda eller grågröna. En typisk 1700-talsteknik
kunna vi studera i den här avbildade
Pasch-målning-en. På en grå grund lägger konstnären upp
teckningen samt målar sedan med färger, i början mera vagt
ansatta, så småningom ökande i färgstyrka. Han
målar halvtäckande, schumrande, heltäckande men
utan lasurer. Det vi i 1700-talstekniken utläsa som
lasurer är för det mesta ingenting annat än en
slutfernissa. Undantag utgöra emellertid engelsmännen,
särskilt Reynolds. Denne beundrade Tizian på det
294
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
