Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kortfattad överblick över materialen och tekniken hos äldre och nyare mästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nerligen olyckligt sätt (i undermålningen), varför
flera av hans målningar erhållit svårartade skador.
Även andra 1700-talsmålare som exempelvis Pilo ha
genom användning av asfalt lidit skador i sina verk.
Ännu så sent som hos Ingres förekomma svåra
asfaltsprickor. Chardin är måhända för övrigt tekniskt
sett en av århundradets intressantaste franska
konstnärer. När Goldschmidt i sin nyligen utkomna bok
om Chardin talar om arvet från Le Nain är detta
icke bara ett sätt att uttrycka vissa formella och
koloristiska likheter. Frånsett ämnets uppfattning och
gestaltning arbeta bägge med nästan likartade
koloristiska ideal men med olika materiella medel.
Bröderna Le Nain ha ännu sin tids temperateknik kvar,
medan Chardin endast har oljefärgen. Men hur
behandlar han den icke! Han älskar den pastosa
färgen, men hans »påte» är resultatet av en serie
uppläggningar över varandra men med fullständig
torkning efter varje skikt. För det mesta schumrar han
färgen men använder sig icke av lasuren i det han
menar att tiden så småningom åstadkommer en viss
lasurverkan. Hans målningssätt är långsamt och han
måste ständigt ha motivet inför sig under arbetet.
Liksom alla verkliga kolorister är han knappast att
betrakta som realist. Han målar efter sin inre syn.
Med varje penseldrag är det som om han stämde sitt
färginstrument till dess alla toner och klanger klinga
fulltonigt och rent.
En konstnär med annat motivval men med lika
297
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
