Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 ORSAKEN TILL BLODETS KOAGULERING. BLODPROPP.
ken till blodets koagulation icke kan vara den lägre
temperatur, för hvilken blodet utanför kroppen blir utsatt, ty
en mycket låg temperatur förhindrar tvärt om denna
förändring, och den försiggår snabbast just vid den
värmegrad, som motsvarar kroppens. Slutligen har man funnit,
att åtskilliga ämnen — flera alkaliska och neutrala salter,
socker m. m. — i tillräcklig myckenhet tillsatta till det
utflytande blodet, besitta egenskapen att förhindra dess
stelnande.
Fibrinet är till kemisk sammansättning mycket nära
beslägtadt med de i blodets plasma förekommande
ägghviteämnena, och då det, såsom redan blifvit nämdt, icke
finnes förutbildadt i det normala blodet, kunna vi endast
tänka oss det uppkommet genom en kemisk förändring af
något eller några bland dessa. Men hvad är det då, som
vållar denna förändring? De senaste undersökningarna
synas i detta hänseende hafva satt det utom alt tvifvel, att
orsaken är att söka i närvaron uti det från kroppen
utgjutna blodet af ett ämne, som vid denna process spelar
rollen af ett ferment (jäsningsämne), verkande ungefär på
samma sätt som »löpet» vid mjölks »ystning», hvarvid det
förut lösliga och i mjölken upplösta ostämnet förvandlas
till olösligt och utfaller såsom en fast kropp.
Hvad som med afseende på blodets koagulation är det
märkvärdigaste, är utan tvifvel det förhållandet, att denna
förändring aldrig inträffar inom blodkärlen i den friska,
lefvande kroppens ådror, så länge blodet däri fritt
cirkulerar. Den sannolikaste förklaringen af detta underliga
förhållande är den, att så länge blodet är i vederbörlig rörelse
i friska blodkärl, det nämnda fermentét icke får tillfälle
att hopa sig i tillräcklig myckenhet, utan förstöres, alt
efter som det bildas. Vid vissa sjukliga tillstånd i
blodkärlens väggar inträder likväl ej sällan, äfven under lifvet,
koagulering af blodet till större eller mindre utsträckning,
såsom vid »blodproppbildning)) (thrombos), och det är lätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
