- Project Runeberg -  Om blodet, dess kretslopp och betydelse för kroppsväfnadernas näring. /
19

(1876) [MARC] Author: Christian Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

men gifva det på samma gång en mycket mera lysande
färg vid påfallande ljus. Förklaringen är lätt. Vid
beröringen med den koncentrerade lösningen förlora
blodkropparna en del af det vatten, som är inbiberadt i deras
substans, de skrumpna därför ihop, deras sidoytor blifva mera
konkava och det färgämne, de innehålla, blir mera förtätadt.
I detta skick kunna de i ännu högre grad än förut
återkasta på dem fallande ljusstrålar; blodets färg måste därför
blifva bjärtare, ljusstarkare.
Den märkvärdigaste egenskapen hos hämoglobinet är
dess starka frändskap till syre — en egenskap, som detta
ämne besitter i lika hög grad, antingen det, såsom i
oförändradt blod, är bundet vid blodkropparna eller är upplöst
i vatten. Skakas blod eller en lösning af hämoglobin med
luft, så drager det därur till sig syre, och vätskans färg
öfvergår samtidigt från mörkröd till klart ljusröd. Detta
är ock orsaken därtill, att blodkakan i sina yttersta, för
luften utsatta lager har en ljusröd färg, men däremot i sitt
inre är djupt svartröd. Att en kemisk förening härvid eger
rum, bevisas bland annat däraf, att sådant hämoglobin, som
upptagit syre, altså »syrsatt hämoglobin» eller, såsom det
ock plägar benämnas, »oxyhämoglobin» vid undersökning
med spektralapparat * visar ett olika utseende än det syre-
* Medelst spektralapparaten (spektroskopet) undersökes såsom
bekant olika ämnens inverkan på ljuset. Då fråga är om färgade vätskor,
låter man vanligt ljus först genomgå ett lager af vätskan, innan det i
själfva apparatens glasprisma brytes till den bekanta regnbågfärgade
bilden (spektrum). Olika färgade vätskor utmärka sig nu därigenom, att
de i olika delar af denna bild framkalla ett eller flera mörka streck
eller band, hvilket beror därpå, att bland de olika färgade strålar, som
sammansätta det hvita ljuset, vissa blifvit af vätskan upptagna eller
såsom man säger »absorberade» och i följd däraf utestängts från prismat.
I deras ställe företer spektrum därför ljustomma, d. v. s. svarta afbrott
i form af band. Det syrefria hämoglobinet igenkännes därpå, att det
i den gula delen af spektrum framkallar ett sådant absorptionsband.
Skakas hämoglobinlösningen därefter med luft eller syrgas, så försvinner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:22:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omblodet/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free