Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLODTRYCKET I PULSÅDROR OCH HARRÖRSKÄRL. 35
gång genom kapillärerna sjunka mycket hastigare än
förut.
Det möter nu ingen stor svårighet att på ett
däggdjur, t. ex. en kanin, en hund eller ett får med en
kvicksilfvermanometer mäta trycket i de gröfre blodkärlen, och
resultaten af en sådan mätning bekräfta fullkomligt de
slutsatser, till hvilka vi nyss kommit. Man finner då för
det första, att trycket i ’pulsådrorna är mycket betydligt,
att det är störst i aorta samt att det jämförelsevis endast
obetydligt minskas i de smärre pulsådrorna. Detta tryck
växlar hos olika däggdjur och under olika förhållanden,
men man kan i allmänhet antaga, att det hos människan
i de största pulsådrorna motsvarar en kvicksilfverpelare af
inemot 200 millimeters (20 centimeters) höjd eller en omkring
8 fot hög vattenpelare. Häraf förklaras den betydliga
kraft, med hvilken blodet sprutar ut ur en öppnad
pulsåder. Orsaken hwarför trycket icke synnerligen minskas i
de mindre pulsådergrenarna hafva vi egentligen att söka
däri, att alla de grenar, i hvilka aorta delar sig,
tillsammantagna hafva större vidd, motsvara ett vidare rör än
aorta själf. Denna omständighet, hvilken naturligtvis
underlättar blodets rörelse, nästan uppväger det motstånd,
som rörets förgrening genom den därigenom ökade
friktionen åstadkommer. Af alt detta lära vi emellertid den
vigtiga sanningen, att blodet vid inträdet i kapillarkärlen på
dessa rörs väggar utöfvar ett i förhållande till deras tjocklek
ofantligt starkt tryck. Det bör då icke förundra oss, att
saftrummen hållas fylda af den genom de tunna
kapillärväggarna genomsvettande vätskan.
Granska vi nu på samma sätt, huru det förhåller sig
på andra sidan om kapillarkärlen, d. v. s. uti venerna, så
finna vi, att trycket i dem är mycket lägre än i artererna.
Härom vittnar dess utom helt enkelt den olika
beskaffenheten af den blodström, som framkommer ur en öppnad
ven (såsom vid en vanlig åderlåtning), och den som rusar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
