Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vederläggning av Marxismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmännyttiga och välgörande ändamål, ty denna uppgick till
100 millioner dollars, eller 370 millioner kr., som utgjorde
ungefär halva hans förmögenhet. Resten delades
huvudsakligen mellan två söner, och den förra jätteförmögenheten fanns
ej mera.
*
Envar inser av det sagda, att den »vetenskapliga»
socialismen i fråga om värdeteori är ett grovt misstag eller
medvetet sofisteri. Man har i sanning skäl att kalla Marx den
store sofisten lika väl som J. J. Rousseau ett århundrade
förut gjorde skäl för benämningen genom sin strid mot
civilisationen.
Detta hindrar dock ej, att Marx liksom Rousseau uttalat
många sanna saker och framställt riktiga skildringar samt
fordringar rörande arbetarnas liv. Av stor betydelse var hans
redogörelse för tillståndet bland Englands arbetarebefolkning
i mitten av 19:de århundradet; mer än två tredjedelar
av hans bok Kapitalet utgöres av utdrag ur
fabriksinspektörernas och hälsovårdsmyndigheternas berättelser samt
parlamentariska förhör och protokoll. De skildringar, som här
lämnas, äro upprörande och ha nog gjort sin nytta. Men
nekas kan ej, att Marx ej varit den ende, som framdragit
detta och att andra sagt den egoistiska kapitalismen lika
sanna saker.
Har ej Marx’ framställning av övervärde något
vetenskapligt värde, så har den desto större demagogisk betydelse och
har bland socialistiska arbetare i alla länder blivit det
förlösande fältropet i klasskampen och upprepas samt tillämpas
vid alla möjliga tillfällen för agitation — även då ekonomiska
svårigheter uppstått genom missväxt eller andra yttre
olyckor. Å ett möte i Stockholm 1891, med anledning av
dyrtiden på grund av missväxten i Ryssland, framhöllo
socialisterna med styrka »det ypperliga agitationsmedel socialismen
erhållit i den rådande nöden». Hr Palm »hälsade med glädje
den svältperiod, som stundade, viss om att den säkrast och
snabbast skulle föra oss till den oundvikliga sociala
revolutionen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Jan 15 17:23:17 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/omkomm/0019.html
