Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERG- OCH SJÖAR.
87
innesluta ett fullkomligt okändt område, till livars utforskande
en expedition lär skola anordnas af "Alpine-klubben" i Portland
med understöd af den välkända tidskriften "West Shore".
På tal om berg och höjder böra vi ej förglömma att omnämna
de ryktbara Josephine-county-grottorna i Siskiyou-bergen. Dessa
grottor tillhöra de största naturmärkvärdigheter, som Oregon
har att uppvisa, och påminna om den bekanta Mammutli-hålan i
Kentucky. Josephine-county-grottorna äro belägna i en vild
och skogig bergstrakt på ett afstånd från hvarandra af 300 fot.
De upptäcktes för några år sedan af en viss Elijah Davidson,
som under en jagtfärd sårade en björn, hvilken tog sin tillflykt
till den ena grottan. På grund af grottornas svårtillgängliga
läge ha blott få personer besökt dem. Närmaste
jernvägssta-tionen är Grants Pass. Grottorna äro belägna 30 mil söder
derom, hvilket afstånd tillryggalägges först på en någorlunda
hygglig, 20 mil lång bergsväg och sedan till fots eller på packhäst
öfver en smal och slingrande, 10 eller 12 mil lång stig, som leder
rakt in i hjertat af bergskedjan. Hvardera grottöppningen är
ungefär 6 fot hög och 8 fot bred. Det inre af grottorna är af en
så fantastisk och mångfaldig skönhet, att åskådaren känner sig
rikligen lönad för de med ditfärden förknippade
ansträngningarne: än måste man krypa på händer och fötter, än befinner
man sig plötsligen i någon kammare, hvars snöhvita
kristallväggar, i skenet från de medförda blossen och facklorna, nästan
förblända åskådaren, — än vidgar grottan sig uppåt, tills man
ej längre förmår upptäcka något tak. utan allt förlorar sig i ett
ogenomträngligt mörker; än kan man läska sig i en liten damm
med det klaraste vatten och omgifven af en vacker, snöhvit
bål-formad klippvägg, helt och hållet bestående af kristaller, hvilkas
rena, hvita färg, så snart de utsättas för dagsljuset, öfvergår i
en gulaktig, grådaskig färgton. En af grottkamrarne är
omkring 75 fot bred, 150 fot lång och 60 fot hög. I densamma
hänga väldiga block ned från taket, liksom fästade endast med
en tråd. Kring väggarne och på golfvet ligga dylika block
huller om buller. I en liten sidokammare med hvita väggar
faller en klar bäck från flera fots höjd ned i en kristallbassäng.
Att ordentligt genomforska grottorna skulle taga flera dagar,
och att utan vägvisare våga sig in i dein vore ett företag, som
kunde aflöpa mycket illa, ty den, som förirrade sig i grottornas
labyrintliknande kamrar och gångar, kunde näppeligen hoppas
att återfinna vägen ut i dagsljuset. Man skulle kunna ströfva
omkring i mörkret derinne bela veckor, ja kanske månader, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
