- Project Runeberg -  Oregon och Washington : Dessa staters historia, natur, resurser, folklif m. m. samt deras Skandinaviska Inbyggare /
114

(1890) [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114 OREGON OCH WASHINGTON’.

spanior vid Nootka-sundet å Vaneouver-ön; men oaktadt den
sålunda blef bekantgjord, behagade engelske löjtnanten
Braugh-ton, sora vid tillfället var på ön i sällskap med Vancouver ocli
en annan engelsk sjöfarande, begifva sig in i Columbia-floden
och formligen taga den i besittning för "hermes engelska
majestäts räkning", under förklaring, att lian liade "alla skäl till deri
förmodan, att ingen medlem af någon annan civiliserad nation
eller stat någonsin besökt denna flod" fore honom. Braugbton
undersökte floden till ett afstånd af 96 mil från mynningen, tills
ban fann strömmen för stark för fortsättning af färden, hvilken
han företagit i en båt. På samma plats gjorde floden en
krökning, och detta ställe blef kalladt Point Vancouver. Braugbton
stannade 20 dagar på Columbia-floden ocli for derifrån den 10
november.

Under de följande åren sände anierikanarne årligen fartyg
till nordvestkusten med varor, för hvilka de tillbytte sig
pelsverk. Dessa fördes till Kina ocli utbyttes mot porslin, te ni. m.
Vid byteshandel med indianerna bedrefs mycket bedrägeri, ocli
tvister och stridigheter egde esomoftast rum mellan indianerna
och de hvita. Få voro de fartyg, hvilka ej förlorade ett par man
af besättningen genom de röde männens blodtörst och
liämd-lystnad.

Vid denna tid talades i östern om anordnande af expeditioner,
sora skulle sändas tvärs genom landet till vestkusten. Den, som
ifrigast förordade dylika planer, var en kapten Jonatlian Carver,
sora år 1766 utforskat Mississippis källor och påstod sig ha
upptäckt en flod, som flöt i vestlig riktning ocli af honom antogs
utmynna i Stilla hafvet. Denna flod kallade ban Oregon River,
och i Carver’s berättelse förekommer namnet "Oregon" för
första gången. Carver fick ej tillfälle att utföra någon af sina
planer. Detta vardt i stället förbehållet Alexander McKenzie,
som, efter att ha i flera år genomströfvat Canada, år 1793 styrde
sin färd mera vestligt och, följande Peace- och Frazier-floderna,
ankom till Stilla hafskusten på den plats, der den sistnämda
floden utmynnar, eller 3 grader norr om Columbia. Ingen hvit
man hade fore McKenzie tågat tvärs igenom bela Amerika,
öfverstigit Klippbergskedjan ocli land vägen uppnått Stilla hafvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:13:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oregwashin/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free