Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Höga herrar tala stora ord,
men kungen kör dem från disk och bord,
kungen lofvar och kungen svär,
medan hans riksråd de löften bortbär.»
Tyge Brahe ryckte till.
»Hvad är det för gallimatias du mumlar,
Jep?»
»Jag talar i sömnen, herr Tyge, mina ögon
äro tunga och falla tillhopa, men hör I mina
ord, så lyss därtill, ty hvad narren snackar i
fåvitsko, är eftermäle af furstars och höga
herrars sötaste tankesaft.’
Må vara, men jag är icke i sinne att le,
och om du icke slutar upp med både att smäda
och häda, så slår jag dig i järn, som jag gjort
det tillförne med den ärkestorskrytaren
Rasmus Pedersen.»
»Den handeln hade I icke godt af, herr
Tyge. I borde låtit vara med att pressa
honom så hårdt, så torde kungen ej blifvit er
så vred. Nu ståndar I själf snarligen i klämma.’
»Tig», röt Tyge Brahe, »och drag dina
färde. Jag vill icke se dig för mina ögon!»
Jep narr lät sig ej det hårda talet bekomma.
Tvärtom kröp han närmare Tyge och lade
sig som en hund nedanför hans stol.
»Herr Tyge, herr Tyge, I menen mig in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
