Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska sjukhuset i Betlehem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJUGOFEMTE KAPITLET.
SVENSKA SJUKHUSET I BETLEHEM.
Huru länge svensk läkarverksamhet bedrivits i Betlehem. —
Eget sjukhus. — D :r G. Ribbings död. — Den unge läkaren och
hans stab. — Ett trängande behov för donatorer att avhjälpa.
Sedan 1903 har Svenska Jerusalemsföreningen
bedrivit läkareverksamhet i Betlehem. Den förste läkaren
var den i religiösa och nykterhetskretsar bekante och
populäre medicine doktorn G. Ribbing.
Hans verksamhet därute var huvudsakligen
polikli-nisk, och han var mycket besökt — patienterna kunde
uppgå till hundratalet och mera om dagen.
Ett sjukhus inrättades också, helt litet — 11 sängar
— men dock fyllande ett känt behov. Vid detta
tjänstgjorde ett par svenska Röda kors-systrar, biträdda av
infödda sjuksköterskor.
Före världskriget begynte uppförandet av
läkarebostad samt ett nytt sjukhus i Betlehem efter ritningar av
arkitekten Herman Imberger. De ligga på en
sluttning nära staden. Läkarebostaden hann bli färdig, och
d:r Ribbing anlade där en vacker trädgård. Sjukhuset
har plats för 40 sängar, men är dock ej utbyggt till mer
än av den ursprungliga planen än så länge.
Kriget kom emellan och hindrade ej blott färdigbyggandet
utan åtskilliga skador åsamkades även sjukhuset av
militär, som utan vidare slog sig ner där. Träd utanför
höggos ner. Dörrar och fönsterfoder uppbrändes.
Rummen förorenades — en del användes som stall.
Då kriget utbröt hade d:r Ribbing semester och var
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
