Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Artiklar i politik och samhällsfrågor - Öfverklasspolitik och folkpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom skolväsen, fattigvård, anläggandet af vägar,
kanaler, militärväsen, lagstiftning, kort sagdt, allt hvad
som rör såväl kommunalpolitik som statspolitik och
att befatta sig med bägge delar är hvarje
rättänkande medborgares plikt, då dylika frågor äro något
som griper in i alla de förhållanden man kan tänka
sig och alltså blifva ensidigt lösta, om de öfverlåtas
till enskilda klasser i samhället, jag skall med ett
par exempel bevisa detta, först i kommunalt
hänseende. Antag att en församling skall anställa en ny
präst eller skollärare, bygga en skola, anlägga en
väg eller dylikt. Det är ju lätt att förstå att detta är
en sak som angår alla i kommunen eller socknen,
då de själfva få aflöna sin präst och betala hvad det
kostar att bygga skolan eller anlägga vägen. På
samma sätt förhåller det sig med den politik, som
angår staten eller hela landet, ty lagarne, som man
fordrar att statsborgarne skola lyda och
utgifterna de skola göra måste gifvetvis intressera alla,
huru de förra affattas och de senare användas. En
del kan anse det vara till största gagn för landet om
det blifver så, och en annan del om det blifver på
ett annat sätt.
Här ett par exempel: För några år tillbaka
lade regeringen fram ett lagförslag till afgörande i
riksdagen om ökad värnplikt; man fordrade att
landets söner skulle inöfvas till militärtjänst i 90
dagar i stället för de förutvarande 30 dagarne. (Nu
har värnplikten ökats till 240 dygn och för
specialvapnen till ett år.) I flera år diskuterades och
ventilerades omnämnda lagförslag och blef flera gånger
förkastadt af riksdagen. Vid möten, som höllos
landet rundt och äfven i en stor del af landets tidningar
uttalade folkopinionen sin ovilja för någon
utsträckning af värnplikten, isynnerhet voro bönderna i
andra kammaren emot förslaget, men så efter mycket
bråk och tisslande bak »kulisserna» enades
regeringen med de motsträfviga bönderna på så sätt, att det
beslöts, att om bönderna ville gå in på värnpliktens
utsträckning, så skulle de få en del af sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
