Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Artiklar i politik och samhällsfrågor - Utplundrarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med hänsyn till arbetarnes ekonomiska ställning är
det ju, statistiskt bevisadt, att arbetsförtjänsten i
medeltal icke uppgår till ens 600 kr. pr år för städernas
arbetarbefolkning. Landtarbetarnes ställning är om
möjligt ännu värre, ty där torde lönen icke ens i
medeltal öfverstiga 300 kr. Omöjligheten att kunna
lefva en mänsklig tillvaro på dylik svältlön — hälst
för en familjefader — behöfver väl icke särskildt
bevisas.
Såsom man häraf ser gå vi äfven här i landet
samma faror till mötes som i de stora kulturstaterna.
Men det glädjande är att betydelsen af dessa faror
begynner att förstås af de svenska arbetarne. Därom
vittnar tillslutningen till den klassmedvetna
arbetarerörelsen.
Sådan är ställningen. Väl sant, förgäfves stöter
den enskilde »hufvudet mot väggen» och
rättfärdighetens (!) straffande arm griper honom, om han vågar
opponera sig, men ve det samhälle, som icke i tid
söker att aflägsna orsaker, som framkalla dylika
tillstånd. Utbryter en revolution, framkallad af hunger,
den förfärligaste orsak af alla, då kommer den
kränkta mänskligheten att utkräfva en fruktansvärd hämd.
Man skakar betänkligt på hufvudet och frågar
sig själf: hvad är då orsaken till den herrskande
nöden? Är den öfvergående, eller skola dylika kriser
återkomma med förnyad styrka?
Desto värre lyder svaret bejakande på den
senare frågan. Storindustrin, som ledes utan annan
plan och föremål än att skaffa den enskilde så stor
vinst som möjligt på de arbetande massornas
bekostnad, prisgifver på så sätt årligen millioner
arbetsvilliga människor åt arbetslöshet, hopplöshet och
elände. Köpförmågan hos dessa aftager årligen och
måste inskränka sig till det nödvändigaste. Detta
framkallar den konstlade öfverproduktionen, hvilken
är en stadig källa till arbetarståndets olyckor, och
därigenom blir samhällets fördärf, ty så länge denna
konstgjorda öfverproduktion finnes, få millioner gå
utan arbete, d. ä. svälta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
