Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 Le bohème noir.
tid, än hyrde han sig ett hotell och inredde det på stående fot
med »konstföremål», som någon »konsthandlare» prackade på honom
för tusentals livres och som sedan inbragte några francs, då de
såldes på hôtel Drouot. Hans vänner brukade göra narr af honom
för en bordstudsare, som han hade gifvit 5,000 francs för, emedan
den skulle ha tillhört Marie Antoinette, och som han sedan en
gång, då han var i knipa, sålde för tolf francs. Trots hans stora
inkomster kommo dessa genanta ögonblick alltid tillbaka. Han
kunde icke ens under sina rikaste välmaktsdagar vid Figaro betala
sin tvätterska, hon måste alltid passa på Villemessant vid porten
och förmå honom till att göra upp räkningen. Följande dag
lemnades den sedan Vassy i qvitteradt skick som gratial för ett
eller annat reporter-konststycke. På sådana var han också outtömlig.
När t. ex. någon förbrytare blifvit afrättad i daggryningen, hade
han en spaltlång beskrifning öfver tilldragelsen i det några timmar
derefter utkommande morgonnumret af Figaro. Hela sceneriet var
återgifvet med så drastiskt målande färger, att man slogs om
tidningen vid kioskerna. Ingen tänkte på, att beskrifningen
nödvändigt måste vara en fantasidikt, den slukades, Figaro hade
återigen gjort ett storverk, hette det, och det var hufvudsaken. Önskade
hans direktör närmare upplysning om, huru Vassy hade kunnat
utföra en sådan tour de force, lemnade han honom den afrättades
sko som bevis för, att uppgiften var autentisk, och Villemessant
skrattade och betalade skon med hundra louisdorer. Så länge
denne lefde, satt Vassy orubbligt fäst i Figaro. Han kunde göra
de vildaste hokuspokus, Villemessant förlorade aldrig tålamodet.
Då han blef förargad, erinrade Vassy honom om den gång, då han
förtjenade in en half million åt tidningen. En gång behöfde Figaros
administration, för att lancera en affär, hvari den var intresserad, i
en hast en samling artiklar af olika form, bestämda för tolf
parisertidningar af olika färg. Man vände sig till alla reklamreporterna
vid tidningen, men ingen af dem vågade åtaga sig arbetet, endast
Vassy, sade de, var i stånd till att utföra ett sådant konststycke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
