Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 Barnen och deras uppfostran.
uppfinning, som består i att ta de förolyckade från alla yrken,
qvarlefvorna från alla skeppsbrott för att åt dem anförtro omsorgen
om framtidens män. Det går legender om beklagansvärda, af
eleverna martyriserade pioner. Daudet har i sin »Petit chose» tecknat
en sådan figur. Också den gör intryck af att vara
verklighetstrogen, men den är i alla händelser ett undantag. Denne ende
hygglige försvinner i vimlet af de subjekt, som först ta sin tillflykt
till pionsysslan, när alla andra banor ha stängts för dem. Och
när de då ändtligen hamna i internatet, komma de dit med ett
förspildt, utpinadt lifs hopsparda hårdhet och bitterhet. Att den
ger sig luft, att deras hand är mot alla nu, liksom allas förut har
varit emot dem, äfven det är menskligt. Pionens arbete hör ej till
dem, som försätta en i godt lynne. Men det är likväl ej på sin
plats att beklaga hans lott. Han trälar i internatet endast slut på
ett redan ödelagdt lif, medan det deremot hos hvart och ett af
hans offer är ett spirande lif, som krossas.
Renés pion delade sina elever i tre kategorier: de dåliga, de
passabla och de goda. De dåliga beröfvades regelmässigt både
söndagslof, spatserfärd och alla dagliga fristunder; mellan de
passabla fördelades i hvarje vecka ett tjog inspärrningar, hvad de goda
beträffade, fann han alltid en utväg att få två, tre stycken ådömda
lättare straff’. René öfverflyttades inom kort från den andra till
den första kategorien*, med matematiklärarens bistånd bragte man
det derhän, att han under ett helt år ej fick annan motion än
promenaderna från klassen till de mer eller mindre svarta
inspärrningslokalerna. Han tog sig dock ej hårdt deraf. Söndagsbesöket hos
correspondenten var honom motbjudande, utflykten under pionens
anförande ett lidande, till och med samlifvet med kamraterna satte
han intet värde på. Den behandling, han rönt i skolan, hade
hastigt stängt hans hjerta för alla. Han kände sig i sjelfva verket
bäst belåten, då domen lydde på mörk arrest. Der var det inga
gamla romare och greker att kopiera, der kunde han drömma och
fantisera efter behag. Skildringen af detta internatmartyrium är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
