- Project Runeberg -  Pariserlif på 80-talet. Nya skizzer från det moderna Frankrike /
347

(1885) Author: Richard Kaufmann - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den literära nevrosen. 347

serade lifvet inom dess murar är mera än ett dekadanssjukt
feberlif, att det har en underström af tidens ädlaste sträfvan och
kraftfullaste helsa. Och det är ändå, när allt kommer omkring,
det, som är det afgörande. Det är som bärare af intelligensens
värf Paris har blifvit städernas stad; det är idéernas fyrtorn, som
ständigt lyste öfver det, som har gjort det till verldens centrum.
Så länge intet är förändradt deri, kunna verldslifvets fenomen kläda
sig i aldrig så karnevalsaktig drägt, det är dock ingen fara å färde.
Vetenskap och konst äro ett folks själ; der den är frisk, finnes
också motståndskraft att gå igenom kriserna. Gasnings- och
öfvergångsperioder kunna inträffa, men om byzantism och förfall har
likväl ingen rättighet att tala på allvar.

Endast på ett af andens fält har den epidemiska sjukdom, hvaraf
det moderna parisersamhället lider, satt sitt märke. Skönliteraturen
afspeglar tidens névrose; poesi och teater genomgå en omisskänlig
allvarsam kris. Icke heller den är hopplös. Ett folk med dramatisk
anläggning och dramatisk form som det franska kan icke vänta
länge på befriaren; det är endast en solglimt, som skall gå öfver
skogen, der allting växer i den fruktbaraste jordmån, med de
starkaste rötter. Och ett språk, som det franska, hvarpå allting
kan sägas så oförlikneligt klart, så oförlikneligt skönt, finner ständigt
åter sin store mästare, så länge det ännu hos folket fins något, som
förtjenar att sägas.

Men kris är det ändå för tillfället. Den liknar den Bontoux’ska
krachen. Så länge »Unions» papper ännu voro uppe i 5, 6 à 700,
var allting ännu-förträffligt; de voro värda det, der fans ryggstöd,
der fans valuta, der fans grufvor, som kunde ge guld. Men det
var icke alla verldens skatter man hade trollat tillsammans; då man
blef yr i hufvudet och papperen skenade upp till 2500, måste det
ramla. Romanfirman Document & Comp. har skaffat literaturen
dess Union-affär på halsen. Naturalismen har haft en fond, som var
äkta och solid. Ingen nekar det, som har ögon, hvilkas synkraft
ej släckts för en menniskoålder sedan. Men af den enda guldtackan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:28:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pariser/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free