Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Jag blir kadett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
duken ifrån sina ögon, suckade djupt och sade till
honörn med en blick mot höjden:
– Ack, sir! Kom ihåg, att jag för er gjort stora
uppoffringar; glöm ej det då ni ser gossen här, som
är mig mycket kär.
– Jag skall göra honom rättvisa, svarade
kommendörkaptenen med någon rörelse; men jag måste
yrka på ovillkorlig tystlåtenhet å er sida; ni måste
lova mig det under alla omständigheter.
– Jag har gjort er till viljes i tretton år, inföll
min mor; det är ju ingen anledning, att jag nu
skulle göra annorlunda. Det kostar på att skiljas
vid honom; men jag lämnar honom i händerna på
en....
– Ni glömmer, att gossen är här, avbröt
kommendörkaptenen; tag honom med er; i morgon
bittida skall jag skicka min slupstyrare efter honom,
och ni måste resa tillbaka till Chatham.
– Gud välsigne er, sir! svarade min mor,
gråtande, då kommendörkapten Delmar tog henne i
hand, och så lämnade vi rummet. Under det vi
gingo till vårt logis, frågade jag min mor:
– Vad är det för en hemlighet emellan dig och
kommendörkaptenen, mamma?
– Hemlighet, barn! Åh, bara någonting som
tilldrog sig på den tiden, då jag bodde hos hans
tant, och som han önskar inte må bli känt; gör mig
därför inga vidare frågor därom.
Då vi kommit hem, gav min mor mig många råd.
Hon sade mig, att, sedan jag mist min far, borde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
