Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20. Tommy Dott försvunnen och spökar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olyckan, om jag undantar mr Culpepper, som
anmärkte, att det aldrig kunde gå väl för en pojke,
som snattade russin.
– Såå, sade andre löjtnanten, ni tror att, för det
en pojke snattar litet av era russin, han förtjänar
att bli uppäten av hajarna. Vore jag Tommy Dott,
skulle jag spöka för er, om jag kunde.
– Jag är icke rädd för de döda, svarade
Culpepper; de hålla sig nog stilla.
Under det jag hörde detta samtal, som ägde rum
på halvdäck, fick jag plötsligt en idé. Samma
afton gick jag till Tommy, som jag fann gruvligt
trött vid att sitta bland kolen. Jag förde till
honom en butelj svag grogg jämte litet kött och
skorpor. Jag tröstade honom med den underrättelsen,
att alla voro mycket ledsna över hans försvinnande,
och att jag vore förvissad, att han skulle slippa
straff, om han talte sanning.
Tommy ville visserligen genast lämna kol-låren;
men jag föreställde honom, att chefen icke varit
ombord den dagen, och att det vore nödvändigt, att
han, liksom officerarne, skulle tro, att Tommy hade
fallit överbord, annars skulle hans medlidande icke
väckas. Tommy insåg riktigheten härav, och
lovade hålla sig stilla ännu en dag. Jag berättade
vidare för honom, vad Culpepper sagt, och tillade:
– Tommy! Om Culpepper händelsevis får se
dig, så låtsa, som om du vore ett spöke.
– Det skall jag gärna, svarade Tommy, om
jag också skulle få sex dussin för det. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
