Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Jag blir befordrad till löjtnant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med affären, än att hon även såsom ung icke
haft någon särdeles stark hälsa. Jag hade icke
kunnat undgå att märka att en viss förändring
försiggått med kommendörkaptenens yttre människa.
Besynnerligt nog tyckte jag han såg yngre ut mot
förr, och då jag jämförde bådas våra ansikten,
under det jag såg mig i spegeln bakom honom,
syntes han hava mer likhet med mig än någonsin. Vad
kunde orsaken vara? Ah! tänkte jag, nu vet jag;
hans hår är icke längre blandat med grått; han
måste ha peruk! Så var det också – såsom jag
sedermera fann; färgen på hans peruk var likväl
mörkare än mitt hår.
Jag skrev till Bob Cross och underrättade
honom om vad som hänt, samt bad honom komma till
Plymouth med första lägenhet, medtagande min kista
och mina sängkläder. Därefter gick jag ned till
varvet, för att kasta ett öga på Manilla. Hon var,
såsom jag även hört sägas, ett präktigt fartyg. Jag
beställde mig en underofficers-uniform hos
skräddaren och återvände sedan till värdshuset. Det var
icke värt att gå ombord ännu, emedan marinerna
och skeppsgossarna först samma morgon
embarkerat, och timmermännen voro ännu ombord samt
stadda i fullt arbete överallt. Sekonden hade ännu icke
ankommit. Mastern var den ende officer, som gått
ombord, och han hade låtit hissa vimpeln. Det
gladde mig mycket, att han skulle komma att segla
med oss, och vi tillbragte aftonen tillsammans.
– Jag hör, sade mastern om aftonen, att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
