Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen. Uppfostran - Andra boken. I lära hos Västerlandet - 2. På resa. Tyskland och Holland. England. Återkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER DEN STO BE
95
under den återstående delen af samtalet snart hämtade sig
och ganska hastigt var inne i situationen. Vid supéen visade
han ännu någon tafatthet och begick några oegentligheter;
han åt osnyggt och visste ej hvar han skulle göra af sin
servet, ty ett sådant föremål hade han aldrig användt.
Han tvang hela sällskapet att sitta till bords i fyra timmar
för att dricka en oändlig mängd skålar till hans ära, vid
hvilka han hvarje gång reste sig, men på det stora hela
gjorde han ej något dåligt intryck. Han föreföll naiv,
men med ett godt naturligt förstånd, svarade raskt på alla
frågor och, när han väl kommit i tagen, deltog han
obe-sväradt i de längsta samtal. Man frågade honom om han
tyckte om jakt, och han svarade med att visa sina valkiga
arbetarhänder; han hade ej haft tid att jaga. Efter supéen
gick han in på att dansa, sedan han dock först bedt de
båda furstinnorna att föregå honom med godt exempel.
Han ville taga på sig handskar, men sådana funnos ej i
hans garderob. Herrarna i hans följe, som trodde, att
damernas planschettförsedda korsetter utgjorde en del af
deras kropp, anmärkte helt högt, att de tyska damerna
hade fördömdt hårda ryggar. Han skickade efter en af
sina hofnarrar, men då man ej tycktes finna behag i
dennes fåniga skämt, tog han och körde ut honom med
en väldig kvastkäpp. Men på det hela taget, intog han
alla till sin fördel. Det var en älskvärd vilde och mer än
så. "Det är", skref den äldre kurfurstinnan, "en högst
märklig man. Det är omöjligt att beskrifva honom eller
göra sig en föreställning om honom utan att hafva sett
honom." Supéen på fyra timmar föreföll hvarken modern
eller dottern lång. Båda hade kunnat stanna ännu längre
"utan att ett ögonblick ha ledsamt". Då dottern redogör
för sina intryck för Fuchs, slutar hon sitt bref med följande
ofullbordade och talande uttryck: "Och nu slutar jag för
att ej trötta er; men jag vet ej hvad jag skall göra däråt;
jag tycker om att tala om tsaren och, om jag följde min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
