Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen. Människan - Andra boken. Omgifningen - 2. Kvinnorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
peter den store
265
"kunnat såra dig så, att du lämnar mig i mitt elände,
"utan fader och moder."
Nio af dessa bref upptogos i rannsakningsprotokollet.
De äro ej skrifna med Eudoxias stil. Hon dikterade dem
för sin förtrogna, nunnan Kaptelina, som i ett
postskriptum själf sökte väcka den otrognes medlidande för matusjkas
smärta. Men på hvarje blad hade den oförsiktiga Glebov
antecknat: "Bref från tsarinnan Eudoxia." De två likadana
ringarna återfunnos äfven i de brottsliges ägo. De många
nunnornas och klostertjänarinnornas vittnesmål voro
förkrossande. Glebov kom ständigt, dag och natt, till Eudoxia.
De kysstes inför alla; därpå aflägsnade de sig och förblefvo
allena under flera timmar. Till sist erkände Eudoxia allt.
Och hvad gjorde Grlebov? Enligt sägnen betedde han
sig som en hjälte. Under de ohyggligaste marter skall
han frivilligt hafva tagit på sig alla möjliga andra brott,
till och med hittat på nya, minst tjugu gånger erbjudit
sig att lägga sitt hufvud på stupstocken, men ända till det
sista vägrat att blottställa sin medbrottslings ära. Tyvärr
tala protokollerna från rannsakningen, hvilka finnas i behåll
i Moskvas arkiv, ett helt annat språk. Glebov yttrade ej
ett ord om de andra anklagelsepunkterna, men erkände
däremot just denna kärleksförbindelse, som han ingått åtta
år förut. Eudoxia var då trettioåtta år gammal.
Jag vill emellertid genast påpeka, att erkännanden och
vittnesmål bevisa i detta afseende absolut ingenting.
Rannsakningsdomaren Skornjakov-Pissarev, som Peter skickat
till Suzdal, lät piska femtio nunnor, af hvilka några dogo
under exekutionen. De sade allt hvad han fordrade.
Eudoxia och Glebov förhördes också i tortyrkammaren. Den
tortyr som den olyckliga officeren underkastades var så
fruktansvärd, att man beslöt att afrätta honom den 1 Va 7
mars 1718 på läkarnas inrådan, ty dessa förklarade, att
de ej kunde förlänga hans lif mera än tjugufyra timmar
till. Det berättas bland annat om en fängelsehåla, hvars
golfbeläggning bestod af hårda träpiggar, på hvilka den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
