Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Första boken. Yttre strider. Krig och diplomatiska förhandlingar - 1. Från Narva till Poltava (1700-1709)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER DEN STORE
341
O
Ar 1706 begaf sig Matvjejev från Haag till London med
uppdrag att söka besticka Marlborough och Grodolfin. Då
den förstnämnde tillbakavisade alla penninganbud, möjligen
emedan han hyste misstro till tsarens betalningsförmåga,
och förklarade, att han föredrog en förläning i jordagods,
lät man honom välja mellan Kiev, Vladimir och Sibirien
med en garanterad inkomst af 50,000 riksdaler.
Underhandlingarna ledde ej till något resultat på grund af de
fredsvillkor som Peter uppställde; han fordrade nämligen
Nevas mynning och den tillstötande kustremsan. Sedan
kom turen till Frankrike, därpå till Österrike. I Versailles
leddes underhandlingarne af Desalliers, en agent, som
Frankrike underhöll i Siebenburgen, i Wien af baron Henrik
Huissen, som »varit tsarevitj Alexejs lärare. Den förre
erbjöd att lämna en hel armé, hvilken konungen af Frankrike
skulle få använda efter eget behag, den senare en kår
af kosacker, som skulle bekämpa de ungerska insurgenterna.
Men öfver allt syntes tsarens fordringar öfverdrifna, och
dessutom föreföll kejsaren föga tilltalad af att låta kosackerna
komma i beröring med Ungerns serbiska grannar. Peter
lyckades ej bättre på två andra håll. I Berlin sökte hans
sändebud Ismajlov att fresta grefve Wartemberg med ett
löfte på 100,000 riksdaler, och i Köpenhamn erbjöd han
danskarne Narva och Dorpt.
Men allt under det att Peter, i likhet med sin
bundsförvant, intrigerade och komprometterade sig genom dessa
underhandlingar, hvilka kränkte alliansen, ville han stå fast
vid denna och bibehålla sin allierade på grund af de
fördelar detta förbund medförde. Freden i Altranstädt kom
då som en fullständig öfverrumpling.
Han tog dock snart sitt parti och bestämde sig för
en åtgärd, som till sist ovillkorligen skulle tillförsäkra
honom om seger. Han utrymde Polen och drog sig
tillbaka. Han påskyndade än mera de kraftiga
försvarsåtgärder som Karls långa vistelse i Sachsen möjliggjort och
beslöt att endast inlåta sig i strid i sitt eget land och vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
