Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Första boken. Yttre strider. Krig och diplomatiska förhandlingar - 2. Från Östersjön till Kaspiska hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER I)EN STORE
357
öfver att han stötte sig med konungen af England, då han
ingick förbund med kurfursten af Hannover, att Österrike
blef förnärmadt, då han hjälpte Preussen att utvidga sitt
område på Sveriges bekostnad, hvarigenom han trodde sig
tjäna de tyska intressena. Han gifte bort sin dotter i
Danzig, för att bereda sina vänner i Polen ett nöje, men
utskref samtidigt hundra femtio tusen riksdaler och kunde
alls icke fatta, att denna stad kände sig mindre smickrad
af den ära han gjorde den, än förbittrad öfver de
penningar han tog därifrån. Han blandade sig i striderna
mellan de polska katolikerna, de unerade och de
ortodoxa, och lyckades blott reta upp själfva de ortodoxa
munkarna mot hans kommissarie, hvilken de piskade upp
och kastade i fängelse under ropet: "Ned med
moskoviterna!" Samtidigt med att han bestormade Holland med
böner om ett penninglån, brände konteramiral Cruys, som
förde befäl öfver en af hans eskadrar, på Helsingfors redd
fem holländska handelsfartyg, lät nedhugga en del af
besättningen och tog resten till fånga. Han afgaf sedan följande
förklaring: det var svenskarnas fel; de höllo Helsingfors
besatt, och som deras artilleri var för kraftigt, kunde
amiralen ingenting uträtta mot dem; för att ej nödgas retirera
utan att hafva utfört någon krigisk bedrift, hade han
öfver-fallit holländarna.
Tsarens ministrar, som skickades till de främmande
hofven, voro af samma skrot och korn. An voro de
öfver-drifvet inställsamma, än öfverdrifvet oförskämda. Den
danska residenten skref år 1710 i sin journal: "Segern
har till den grad gjort dessa människor uppblåsta, att de
ej veta till sig; de tänka blott på att mottaga
hedersbetygelser utan att återgälda dem." Äfven de stodo och
stampade i kärret. De flesta voro äfventyrare utan
något förflutet, utan skolning; de kommo från stallet eller
köket, såsom Mensjikov och Jagusjinskij, eller hade, som
Kurakin, dragits från ett patriarkaliskt hems lugna lif,
tillbragt i domostroj eller terem. Deras misstag, klumpigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
