Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Första boken. Yttre strider. Krig och diplomatiska förhandlingar - 2. Från Östersjön till Kaspiska hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.360
K. WALISZEWSKI
till sist framkomma med ett ultimatum, och genast beslöt
man vid ett högtidligt sammanträde i divanen den 20
november 1710 att förklara krig. Den ryska ministern
kastades i de Sju tornens fängelse.
Peter, som varit helt och hållet upptagen af sina
politiska kombinationer i Centraleuropa, var ej beredd på
detta slag och var ej rustad att möta det. De allierade
som han skaffat sig på halsen kunde ej bringa honom någon
hjälp. Danskarna voro redan ånyo krossade genom ett
fullständigt nederlag, som kostat dem sextusen man (i
februari 1710), och England hade begagnat sig häraf för att
upprepa sina förra försök att åstadkomma en försoning mellan
dem och Sverige. För öfrigt hade Peter för tillfället ej ens
någon minister i London, ty Matvjejev var så
komprometterad, att han nödgades fly for sina fordringsegare (juli
1708). På våren 1710 lyckades visserligen furst Kurakin
sluta ett försvarsförbund med kurfursten af Hannover
Georg Ludvig, men denna öfverenskommelse, enligt
hvilken tsaren ej finge anfalla svenskarna i Tyskland, for så
vidt dessa ej själfva anföllo hans bundsförvanter, ansågs
till hälften som ett förräderi. Augusts polska undersåtar
voro icke bättre tillfreds med sin konungs nya förbindelse
med segraren vid Poltava. I början af juli 1711 kom
Wollowicz till Moskva för att i deras namn klaga öfver
de utpressningar och våldsamheter hvartill de ryska
arméerna gjorde sig skyldiga i deras land. Han fordrade, att
de därstädes förlagda trupperna genast skulle utrymma
Polen, att skadeersättning för de våldsdåd som begåtts
skulle gifvas och att Livland och de polska landområdena
i Ukrajna och i Litaven på Dnjeprs högra strand skulle
återlämnas.
Genom allt detta var ställningen ganska farlig, och
dock måste Peter vända ryggen åt norra och västra Europa
för att göra front mot söder. Peter, som ej ägde
förmågan att uppfatta ställningen på afstånd, genomskådade den
fullständigt på nära håll och inför denna förmörkade hori-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
