Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Första boken. Yttre strider. Krig och diplomatiska förhandlingar - 2. Från Östersjön till Kaspiska hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER I)EN STORE 385
trakter. Samtidigt voro hans diplomater i verksamhet. I
Ispahan sökte öfverste Abramov på hans befallning göra
klart för perserna, att tsaren endast ville bistå dem mot
de upproriske stammarna, och den 12 september 1723
undertecknade Isman Bej i schahens namn i Petersburg
ett fördrag, enligt hvilket till Ryssland lämnades hela den
så eftertraktade kuststräckan vid Kaspiska hafvet jämte
Derbent, Baku samt provinserna Ghilan, Mazenderan och
Asterabad mot ett sväfvande löfte om hjälp mot
insurgenterna. I maj månad följande år var Peter redan i ordning
att söka tillgodogöra sig och få utbyte af sina nya förvärf.
Han gaf Matjusjkin en utförlig instruktion om de alster
från dessa trakter som borde afsändas till Petersburg,
såsom petroleum, socker, torkade frukter och citroner.
Han gick litet för brådstörtadt tillväga. Furst Boris
Mesjtjerskij, som i april 1724 begaf sig till Ispahan för
att få fördraget ratificeradt, mottogs med gevärsskott. På
Englands anstiftan protesterade Turkiet å sin sida. Det
fordrade en omedelbar utrymning af de ockuperade
områdena eller åtminstone att själf få en del däraf samt
anmodade den franska envoyéen markis de Bonac att
verkställa fördelningen. Bonac, som sökte göra alla till lags,
kom i delo med den ryska ministern Njeplujev, som
anklagade honom för att förråda Rysslands intressen efter
att hafva mottagit två tusen dukater för att försvara dem.
Bonac kastade då den oförskämde på dörren. Men
envisheten vann än en gång seger. I juni 1724
undertecknades ett delningsfördrag i Konstantinopel, och äfven om
gränserna funnos endast på papperet, hade dock Ryssland
definitivt fattat fast fot i dessa trakter, och på ett eller
annat sätt lyckades det förr eller senare att göra sitt
inflytande gällande därstädes.
Alexander Rumiantsov, som skickats till
Konstantinopel för att utväxla fördragsurkunderna, mötte på vägen
en armenisk deputation, som var stadd på resa till Petersburg
för att anhålla om Rysslands bistånd mot Porten. Redan!
Peter den Store. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
