Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 4. Sociala reformer. Rangordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.500
K. WALISZEWSKI
sjutton år senare upphäfde lagen, anförde hon som skäl
för denna sin åtgärd, att den ej haft åsyftad verkan.
Hufvudmassan af jordägare hade lyckats undandraga sig de
skyldigheter som lagstiftaren velat pålägga dem. Denna
anordning hade endast tjänat till att skapa tvenne
förmögen-heter, furst Sjeremetievs och furstarna Kantemirs.
Verkliga fideikommiss efter engelskt mönster hafva aldrig kunnat
skapas i Ryssland. Ännu i dag finnes det knappast mer
än ett fyrtiotal i hela det omätliga ryska riket.
n.
Bönderna.
Frånsedt godsägarna omfattade den ryska
landtbefolkningen vid Peters tillträde till regeringen två hufvudgrupper
af bönder, hvilkas politiska, juridiska och ekonomiska
förhållanden voro af i grund olika art. De voro Krestianjema
och Cholopierna. De fria männens klass, som odlade
jorden och ej kunde inpassas i dessa grupper, visade en
tendens att försvinna. Krestianjema hade två herrar: staten
och sina husbönder. Skyldiga att erlägga skatt och utföra
dagsverken, voro de för beständigt lifegna och kunde säljas
tillsammans med eller utan den jord de odlade. Øiolopierna,
åtminstone de som kallades Ckolopi Kabalnije, till skillnad
mot Polnije Cholopi, hvilka voro fullständigt lifegna bönder
och som vid denna tid nästan helt och hållet försvunnit,
hade inga skyldigheter till staten och voro endast bundna
vid ägarna till den jord de odlade genom ett personligt
band, ett slags hypotek på deras personer, hvilket upphörde
vid hypoteksinnehafvarens död. De kunde ej under några
omständigheter afyttras. Peters politik gent emot dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
