Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 4. Sociala reformer. Rangordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’PETKR DEN STORE
503
och ämbeten och tyska gillen, han har försökt allt, om
hvartannat efter sin vana. Framgången svarade ej mot
förväntningarna. Hans regering har tvifvelsutan varit
epokgörande för utvecklingen af det moderna Rysslands
handels-och industricentra, meü den organisation han sökt införa
af handels- och industriidkarnas stånd har ej varit af någon
betydelse, om man ser på de ernådda resultaten, utan den
har endast ledt till missräkningar. Städerna ha utvecklat
sig på grund af politiska framgångar och ekonomiska segrar,
genom eröfringar af hamnplatser och anläggningar af nya
samfardsleder, hvilka gifvit rikets handel ett nytt uppsving.
I Östersjöprovinserna fann Peter ett redan förefintligt
borgarstånd. På andra håll sökte han förgäfves att ur intet
skapa ett sådant. Jag tror ej, att ryska folkanden är så
motvillig mot sammanslutning i korporationer som man
påstått. Det kan finnas olika slag af korporationer, och
artelen, denna nationella och demokratiska art af
sammanslutning, som är så utbredd i Ryssland, är i grund och
botten friare och mer i öfverensstämmelse med
broderskapets ande än den som finnes inom Västerlandets
korporationer, hvilka fördärfvats af Roms despotiska ande. Jag
tror — och exemplet med Peter styrker mig i min tro —
det omöjligt att skapa sociala krafter genom lagar och
förordningar. Peter tog förgäfves sin tillflykt till en mängd
sådana. För öfrigt var han i detta som i de flesta
afseenden mycket inkonsekvent. Sedan han år 1699 uppgjort
en väldig plan till kommunal själfstyrelse, slutade han med
att år 1724 i stället inrätta en simpel ämbetsmannakår
af byråkratisk typ. Han brydde sig ej heller om att
undersöka, om de främmande former som han plötsligen pålade
sitt lands industriella och kommersiella lif utgjorde en
passande klädnad. Han märkte ej, att denna dräkt redan
var utnött hos hans europeiska grannar, hvilka beredde
sig på att aflägga den, och att han klädde de sina i gamla
paltor. Allt under det han sålunda gjorde anspråk på att
befordra handelns och industriens utveckling, afstod han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
