Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 6. Inre politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER I)EN STORE
535
ett Bergverkskollegium. Men vid den tiden var Peter
upptagen med den föga välbetänkta planen att upphäfva alla
centralmyndigheter. Först år 1712 var det ett betänkande
från en anonym person, hvilken påpekade nyttan. af ett
handelskollegium, som åstadkom ett nytt omslag i hans ständigt
växlande uppfattning. Med sin vanliga snabbhet i besluten
gaf Peter ett oväntadt svar på detta betänkande. Det
var ukazen af den 12 februari 1712, hvilken påbjöd
instiftandet af ifrågavarande kollegium. Visserligen kom det
ännu ej längre än till ett förslag. Ända till år 1715
hörde man ej vidare talas därom. Vid denna tid dök denna
nya institution, som man först sökt bringa till stånd i
Moskva, helt plötsligt åter upp i Petersburg. Den hade
till och med redan en direktör i P. M. Apraxin, men det
var också nära nog det enda den egde. Samtidigt framgår
af Peters anteckningar, att han för första gången gjort sig
förtrolig med tanken att sätta en sådan plan i verket.
Denna saknade dock ännu bestämda konturer och vacklade
mellan en bergverksbyrå (prikaz) och en domstol, lydande
under senaten, hvilken skulle tjänstgöra som ett slags
ju-stitiekollegium, samt ett handelskollegium. Men senare
framgår af en af Peter själf gjord anteckning, att han hade
i tankarna instiftandet af sex kollegier efter svenskt mönster.
Henrik Fick, hvilken vid denna tid var i tsarens tjänst,
hade helt visst del i denna plan. Det första utförliga
förslaget i detta ämne är möjligen af honom.
Fick begaf sig till och med till Sverige i december
1715 för att på ort och ställe studera den organisation
som borde efterbildas. Men två år förflöto, utan att något
gjordes vid saken. Peter befann sig på resor. I slutet
af år 1712 erhöll han genom sin resident i Hamburg,
Böt-ticher, Reflexionen über des Bussischen Beiches
Staats-Qéko-nomie af baron Christian de Luberas, hvilkens son var
anställd i rysk tjänst, och genast fick Luberas i sin tur i
uppdrag att uppgöra ett definitivt förslag.
Sålunda har Peter i detta, lika litet som i något annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
