Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 7. Krigshären och flottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER I)EN STORE
553
Då Peter vågade sig ut på Hvita hafvets stormiga
böljor ombord på en jakt, som i hast hoptimrats på
Archan-gels improviserade båtvarf, utsatte han sig själf och andra
för en större risk. Genom att tvinga de holländska
båtbyggarna till arbete lyckades han redan år 1694 blifva
ägare till en flotta på tre fartyg, hvilka hade ett dubbelt
ändamål, nämligen att vara handels- och krigsfartyg. De
byggdes efter en typ, som fruktan för sjöröfvarena
nödvändiggjorde vid de första försöken på Volga och som
länge lefde kvar i Ryssland. Men denna eskader var endast
en leksak, och detta insåg den unga tsaren mycket val,
ty år 1695 lämnade han plötsligt hamnen uppe i norden
och ansåg allt det arbete han där förehaft endast som
en förlustelse. Han återvände till Jauzas sötvatten, dör
han först roat sig med segling. Ku var det frågan om
att med en på släde ditförd holländsk galer till modell
bygga en flottilj, som fördes, äfven den, landvägen till
Voronesj och därpå utför Don, hvarefter den tog del i Azovs
intagande.
Jag har redan talat om Peters ringa framgång
härvidlag. Följande år räknades krigsflottan i sin tur bland
de leksaker som ej längre föllo i smaken. Det var nu en
handelsflotta som Peter ville äga, och enligt sitt vanliga
sätt att se ^aker och vilja utföra dem ansåg han det
möjligt att genast skaffa sig en sådan genom att utfärda dekret
och vidtaga despotiska åtgärder. Vid ett
riksrådssammanträde i Preobrasjenskoje den 4 november bestämde han, att
alla andliga eller världsliga jordägare, som ägde hundra
hus eller därutöfver, skulle slå sig tillsammans i grupper
och bygga fartyg. Arkimandriterna, som ägde del i
domäner, hvilka hörde under abbotsstiften, skulle vara med
härom, och patriarken skulle lämna två fregatter med femtio
kanoner. Antalet på de fartyg som skulle utrustas var
nämligen äfven bestämdt. De skulle vara nittio, och staten
skulle låta bygga åttio till. De borde hafva en noggrant
reglementerad form och armering och vara färdiga inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
