Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 8. Oppositionen. Tsjarevitj Alexej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER DEN 8T0RS
583
"människorna! Lefve småfolket! Blott min tid kommer
"och min far ej vidare finnes till, skall jag hviska ett ord
"i örat på biskoparna, och de skola upprepa det för poperna,
"och dessa detsamma för sina församlingsbor, och då skall
"man tvinga mig att regera, äfven om jag ej vill det."
Detta var ju hvarken så särdeles elakt eller
allvarsamt, och för öfrigt, då Alexej lämnade Ryssland, var han
fullt besluten att stå fast vid sin frivilliga afsägelse,
hvartill han förmåtts genom sin fars senaste intrång på hans
personliga frihet. Hans yttranden inför rätta äro ej
motsägande i detta afseende, till och med då han ej längre
hade något intresse af att ljuga eller fördölja hvad det
vara månde. Hans plan, som han på grund af sin
svaghet ej fullföljde till slut, var att i utlandet invänta sin
faders död för att därefter öfvertaga regentskapet under
sin broders minderårighet.
Hvad menade val tsaren med hela denna
domstolsapparat, som han satte i gång? Han visste det
förmodligen ej riktigt själf. Att han hyst en från början
uppgjord plan att locka den olyckliga Alexej i en falla, så att
denne efter att hafva begått det ena felet efter det andra
skulle sätta sitt hufvud på spel, detta bestyrkes ej af ett
enda uppenbart faktum och vederlägges af allt hvad man
känner om Peters karakter. Han är ej mannen att
uppgöra invecklade planer. Förmodligen drogs han med af
händelsernas gång, hvilken öfverensstämde med hans egna
lidelser. För tillfallet nöjde han sig för öfrigt med de
offer som han, på grund af sin sons bekännelse och de
undersökningar han anställde till och med i Suzdals kloster,
nådde med sin hämd. Kikin steglades, sedan han erhållit
fyra gånger hundra slag af knuten. Den olyckliga
Afanas-siev, som blott gjort sig skyldig till att lyssna till sin herres
förtroliga meddelanden, halshöggs. Jag har redan omtalat
Eudoxias och Glebovs öde. Dolgorukij och Vjaziemskij,
hvilka Alexej framför allt anklagade, hade förmodligen hans
alltför stora ifver att tacka för, att de kommo undan med att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
