Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 8. Oppositionen. Tsjarevitj Alexej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER DEN 6T0RE
589
"åt för att få bukt med min stora styrka. Om du hade
"kommit emot mig framifrån, skulle jag ej hafva skonat
"dig, min fru moder; jag skulle hafva dödat dig som en
"musjik från Novgorod!"
Peter var af samma skrot och korn. Han är den
sista ättlingen af sagotidens fruktansvärda kämpar, och
han hade ingen som kunde hejda honom bakifrån. Trots
betydelselösheten hos vittnesmålen mot Alexej hade dock
Peter fått för sig, att denne var den förnämsta
representanten för det fientliga parti mot hvilket han haft
att kämpa i tjugu år. Han var ej längre hans son, utan
en motståndare, en rebell, en musjik från Novgorod, mot
hvilken tsaren stått ansikte mot ansikte. Dessutom hade
mellan Moskva och Petersburg utgjutits ett haf af blod.
Tjugusex kvinnor och otaliga män hade kvidit under
gisslets slag och skälft på glödande kol. De olyckliga
tjänarna, hvilka åtföljt Alexej till utlandet utan att ana, att
de gjorde annat än sin plikt, bestraffades med knuten och
vippgalgen eller skickades till Sibirien, "emedan det ej var
passande, att man lät dem stanna kvar i Petersburg".
Hufvudstaden var under många månader utsatt för ett
formligt skräckvälde.
"Denna stad", skrifver La Yie i januari 1718,
"förefaller olycksbådande på grund af de många anklagelserna.
"Man lefver i en pesttid. Man måste antingen vara
anklagare eller anklagad."
Peter hade smittats af pesten. Det utgjutna blodet
hade stigit honom upp åt hufvudet.
En högsta domstol, bestående af senatens medlemmar,
ministrarna, kronans högsta dignitärer och gardets staber
hade att uttala domen. Prästerskapet, som tycktes vilja
draga sig undan, blef ej tillkalladt. Det var
hundratjugu-sju domare. Alla veta, hvilken dom man väntar af dem,
och ingen enda vågar rösta mot härskarens vilja. Blott
en, en gardeslöjtnant, skrifver ej under; han är ej
skrif-kunnig. Och processen närmar sig nu sin ödesdigra af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
