Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 9. Peter den stores testamente. Afslutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.324
K. WALISZEWSKI
skåpens stolta landvinningar och konstens mästerverk stråla
och där höga idéer, som för andra gamla länder utgöra
deras högsta ära, sprida sin glans. Jag tror för öfrigt, att
slavofilernas pessimism beror på detta faktum, som Beiski,
Katarinas artistiska medhjälpare, redan 1764 påpekat och
som Sjtjerbatov sedan begrundat. Peter gjorde blott sina
ryssar till ett folk af ämbetsmän, arbetare och soldater,
men icke till ett folk af tänkare och konstnärer. Praktisk
och nykter, lärde eller försökte han att lära dem att bruka
förbättrade vapen, att läsa och räkna, men visade dem icke
så själens och hjärtats högsta mål, han uppmanade dem
ej att sträfva efter ett humanitärt ideal och att dyrka
skönheten, godheten och medlidandet. Om man tänker
närmare på saken, skall man törhända finna det naturligt och
följaktligen ursäktligt. De historiska, geografiska och
klimatiska förhållanden som jag redan påpekat och som rådde
vid Rysslands tillkomst och under dess utveckling ha
uppfyllt detta lands tillvaro med ett ständigt krig. Utan
naturliga gränser och i ett omildt klimat, har det varit
och är ännu i strid med ogynnsamma omständigheter, har
sammanstött med människor och förhållanden, med sina
grannar och själfva naturen, då det velat försvara sin jord
och erhålla sitt dagliga bröd. Själfbevarelseinstinkten, den
trivialaste af alla instinkter, erhöll därstädes en utveckling
och de materiella omsorgerna en öfvervikt, som äro
lättförklarliga. En benägenhet till kroppslig lättja och andlig
slöhet, förbundna med häftiga ansatser till en våldsam
stridslust, ha där uppstått under långa perioder af nödtvungen
overksamhet. Sådan var den värld hvarur Peter och hans
verk framträdde. Han var på sitt sätt en stor idealist, som
gjorde allt beroende af sin uppfattning af, sin dröm om
ett Ryssland, som var i stånd icke blott att försvara och
öka sitt materiella arf, utan äfven att upptaga det
andliga arfvet efter Grekland och Italien. Detta, var blott en
dröm. Han kastades genast tillbaka till verkligheten med
dess kamp för lifvet, och en stridsman fortfor han att vara,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
