Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atmosfär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visor, antagligen skabrösa, som negrer för sed hava.
Kvinnorna äro insvepta i fladdrande slöjor och bära svarta
masker, alla utom två. Icke ens när jag träder dem
alldeles nära, bekymrar dem deras brottsliga nakenhet
i ansiktet; alla skratta och äro muntra och jag undrar
vad niggern sjunger. Än mer undrar mig om det finns
fler än dessa två som äro lika vackra; de äro så unga
med sina tretton, fjorton år under vita dok, där vinden
spelar. Ungdomar till åren, mogna jungfrur i formerna,
finhyllta som aprikoser, sköna under penslade
ögonbryn. —
Jag har sett rosor, många rosor, rosor av olika slag
i rikemans trädgårdar; »Marechal Niel, Reine Marie
Hen-riette, Marie Baumann, Rayon d’or» och allt vad de
heta, men detta är första gången jag med mina egna
ögbn skådat den vackraste varieteten av dem alla:
»Stambuls ros».
När jag kommer hem skall jag genast uppsöka några
inflytelserika dendrologer — kanske till och med en
av de furstliga och, användande hela min
övertalningsförmåga söka få denna hos oss ännu icke kända
stam-bulsros införd och acklimatiserad. Vill man sedan söka
korsa med våra inhemska rosor så får man en hybrid
vars blomning inte bara blir elegant men också
långvarig, ty Stambuls rosor glöda en dag eller två, och
så är deras fägring all. Men dessa dagar, o vad fröjd
för ögat! Se dem där, som vita konfirmander mot
Kar-tagobuklens blå emalj! Ah! där kommer en ridande
arab, högst i backen. Maskerna fram! — slöjorna svepas
täta — synen är försvunnen.
Från höjden av Sidi-Bou-Said ser jag ut över Tunis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
