Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Episoder — konst och annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När man står på Monte Pincio och ser på den berömda
utsikten, finnes till höger därav ett hörn, avskuret av
träd och Maria del Popolos kyrktorn; mot horisonten
ser man Monte Marios långsträckta kulle och under
dennas skugga en villa där solen i det längsta hakar
sig fast. Villan ligger ensam, inga andra byggnader
finnas i dess närmare grannskap; en knippe cypresser
på kullen som bildar dess fond, tecknar sig mot den
gröna etern som svarta utropstecken. Villan kallas Villa
Madama, känd av romarfarare till namnet men besökt
av få eller ingen.
Under senare tid har forskningen lyckats avslöja
åtskilligt även kring denna gåta, men i äldre dar dit mitt
minne sträcker sig visste man inte annat än obestyrkta
rykten. Kronberg trodde sig ha hört av gamla tyska
romveteraner att villan var både byggd och dekorerad
av Rafael själv och att målningarna voro väl bevarade,
andra försäkrade att allt invändigt var — en ruin.
Terrängerna voro avstängslade och de expeditioner som
tid efter annan företogos för att taga reda på hur det
verkligen förhöll sig hamnade och stannade i den bekanta
osterian vid Ponte Molle.
Vid detta mitt senaste besök har jag satt Villa Madama
främst på programmet; kosta vad det vill skall jag
komma därin!
Efter att ha vidtagit vissa preliminära mått och steg
inbjöd jag ett litet sällskap landsmän att deltaga i,
utflykten, och jag kan berätta i dag att jag har sett Villa
Madama både innan och utan. Slutspurten gjordes under
säregna omständigheter samt hotade att totalt
misslyckas, ty sista hindret tages efter burleska äventyr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
