Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Episoder — konst och annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men ser du en bourgognefärgad näsa eller hör
berättas om en värkande stortå: denna näsa, denna stortå
ha sina anor från den benådade nejd, där det rika Sybaris
solade sig.
En och annan vandrare går förbi, det är
helgdagsstäm-ning; åsnedrivaren som kommer i backen spöar sitt ök,
men lamt, ty han har ingen brådska. Framför mig på
andra sidan vägen är en grind; här låter han åsnan
stanna, själv går han fram till bondgården. Jag ser
honom språka an gubben och gumman, som sitta under
pergolan och betrakta sina odlingar.
Åsnan, som har några tomsäckar på ryggen, är en
vanlig åsna; grå med vitare buk, som får gröna reflexer av
gräset. Hennes mörka öga sitter mitt i en ljus fläck, hon
observerar mig ej, men jag däremot blir ganska gripen
av det mänskliga djuret, och mina tankar lämna med
ens både Sybaris och Kleopatra. Pardon! —
Det är verkligen inte min avsikt att säga elakheter
om filosofi och filosofer; jag respekterar båda ofantligt,
på ett visst, av naturen själv, bestämt avstånd, men vore
det frågan om att ge en bild av det allvarliga och
outgrundliga tänkandet, av filosofi, så skulle jag studera
uttrycket mycket noga hos den för sin dumhet så
begabbade åsnan.
Varför säger man »dum som en åsna»? »Hästen är
ett ädelt djur» står det i gamla föreskrifter, men är hästen
verkligen så mycket klokare? Det beror väl på vad
som menas med klokhet. Han har bättre och smidigare
fogat sig efter människans vilja, men detta är
partisynpunkt. Allt eller nästan allt ha vi gjort oss underdånigt,
åsnan endast behöll sin självständighet. Och då varken spö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
