Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Madrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där livet är insatsen och han har rentav frossat i
hemskhet, hårdhet och människors elakhet.
Ingen har som han kunnat ge rysligheten ett så
fascinerande uttryck — exempelvis: »Arkebusering i
Spanien 3 maj 1808»; han har kommit till måleriets
gräns och ville han gå ytterligare måste han, som någon
yttrat, själv mörda och slakta, måla med verkligt blod.
Det säger sig självt att en sådan individualitet har
föga eller intet till övers för stillsammare dygder, för
huslighet, för trohet i äktenskap. Nästan alla hans
kvinnor se ut att taga sina plikter mot familj och
framför allt mot make så lättvindigt som det överhuvud
var möjligt i 1700-talets Spanien — och möjligheterna
voro tämligen obegränsade, då landets moder föregick
med lysande exempel.
Det gavs emellertid ett ögonblick då den stolte
arago-niern, även han, kände hjärtat vekna och åldringenjs
butterhet smälte i tårar. Av alla hans tjugu barn
överlevde honom endast sonen Xavier. När denne efter
åratals skilsmässa begivit sig till Bordeaux att
omfamna sin gamle fader, blev rörelsen för mäktig även
för denne järnhårde åttiotvååring och paletten föll ur
hans hand för att aldrig mera fattas åter av den dittills
in i det sista så verksamme mästaren.
Jag ser på de andra storheterna — på Velasquez,
Ribera, Zurbaran — jag kanske njuter mer av dem
såsom stående mina ideal på sätt och vis närmare, men
så länge jag befinner mig inom el Prados väggar är
det dock Francisco Qoya, som håller mig fången. —
Jag upplever icke blott tavlor men ett stormigt livsöde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
