Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges och Polens frihetskamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 30 juni skrev han i ett brev tilI-
en vän: I)Vad polackerna beträffar, kan
du vara försäkrad därom, att jag har
bedit och beder till Gud för dem lika
varmt som du och mången annan. Det
förstås av sig självt, att de måste duka
under, då ingen mänsklig hjälp är att
förvänta för de enstaka heroerna. I) I
slutet av brevet heter det: I)Saken må
nu gå huru som helst, så ha dock po-
lackerna gjort Europa tvenne tjänster:
l) att visa, huru ett folk faller med ära,
2) att kossackerna icke äro så oemotstånd-
liga som våra fegsinta korpraler förme-
nat. Jag har lust att se, om någon, på
femtio år åtminstone, icke blyges för att
frukta dem. Dock, politiken kan ej
rodna eller blygas.»
På sommaren 1831 företog Tegner en
badresa till Karlsbad, där han bl. a. träf-
fade den polske generalen Skrzyneeld,
med vilken han slöt VRrma vänskaps-
band. En samtidigt där varande sven-
ska har bevarat minnet av ett samman-
träffande mellan den svenske protestan-
tiske biskopen och den polske katolske
generalen. Skrzynecki hade före sin av-
resa utbett sig TegmJrs välsignelse över
sitt arbete. Tegner hade tvekat något.
»Nog går det honom väl min välsignelse
förutan, men då han tror på dess verkan
och nödvändigt vill hava den, vill jag
ej heller neka honom den. I) Om händel-
sen meddelar den svenska damen vidare:
I)Sent på aftonen kom Tegner åter, då
med biskopskorset på bröstet. Han var
mycket allvarlig och gripen och sade, att
nu var det gjort, och att de träffats i en
lövsal, Skrzynecki föll på knä på marken
och Tegner lyste välsignelse över honom
och den stora livsuppgift han satt sig före.
Tegner sade, att han känt det som ett
det stämningsfullaste och högtidligaste
ögonblicket i sitt liv. I)
Tegner har aldrig själv skriftligen be-
kräftat händelsen men att den verkligen
inträffat bekräftas av ä nästa sida befint-
liga facsimil av ett brev från den polske
generalen till Tegner. Brevet har åter-
funnits i Lunds universitetsbibliotek och
har däri en mening, som i översättning
lyder: I)Det tillfälle då vi, hcrr biskop,
togo farväl av varandra skall förbliva
djupt gömt i mitt minne, de ord som ni
uttalade, nedkallande välsignelse över
mig, genomtränga min själ. Jag beder
den ädle man, som uttalade dem, att han
ville anropa Gud, att jag utan återvändo
måtte förbliva på den väg, jag utvalt. I)
Sista gången som Tegner veterligcn
offentligt uttalat sig om Polen tordt’ hava
varit 1834, då han i ett skoltal i Växjö
bl. a. kallade Polen I)civilisationens yt-
tersta förpostkedja mot barbariet. I)
Fem svenskar deltogo i det polska fri-
hetskriget 1831: Ernst Leopold von
Schantz, August Maximilian Myhrberg,
vilka tjänade som officerare i polska ar-
men, samt de tre medicine studerande vid
Lunds universitet varom redan är talat,
Sven Jonas Stille, Zacharias Stenkula
och Gustaf Fredrik Bergh.
Dcn förstnämnde tjänstgjorde vid
Skrzyneckis arme samt deltog i flera
drabbningar och medaljerades. Han drevs
med en avdelning in i Galizien där han
en kort tid uppehöll sig med sadelmake-
riarbete. Genom Preussen och Frankrike
kom han hem, mottogs onådigt av Karl
XIV samt fick tre månaders arrest där-
för att han l)Utan tillstånd tagit anställ-
ning i en mot Sveriges allierade upp-
rorisk armel). I Rapperswiler-biblioteket
i Warszawa finns en av officerarna vid
regementet undertccknad skrivelse där
de vitsorda Schantz’ mod och krigaranda,
varjämte den honom i den polska armen
förärade sabeln förvaras i polska arme-
museet.
Rörande Myhrberg vet man mycket ringa
rörande hans andel i polska frihetskriget,
då han själv talade mycket sällan därom.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
