Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Positivismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rörelser; och derför kunna de förra förutsägas med lika
stor visshet som de senare.
Comte nödgas använda ordet »kraft» och tala om
dess utöfning, oaktadt hans filosofi förnekar all kraft och
all verkande orsak. Hvad vi kalla psykologi, läran om
själen, är för honom blott ett fantasifoster. En del af
psykologien (den s. k. statiska) hänför han till
anatomien och fysiologien; den andra (den s. k. dynamiska)
till den iakttagna ordningsföljden af vissa s. k.
intellektuela fakta. Ordningsföljden är oundviklig. Viljans
mellankomst är nödvändigtvis utesluten, emedan den positiva
filosofien blir till intet, om den förlorar sin förmåga att
förutse och profetera. Men fria handlingar kunna ej
förutses och förutsägas af en människa. Comte har helt
och hållet förbisett det vigtiga »positiva» förhållandet,
att vi omedelbart kunna fatta våra egna idéer, ej blott
företeelserna utom oss, samt våra känslor och
viljeyttringar och äfven uppfatta deras lagar. Ett annat »positivt»
faktum har han äfven hoppat öfver, och det är, att
kunskapen förutsätter nödvändigt för sin uppkomst ej blott
företeelser, utan äfven en tänkande person, som iakttager
dem; och att vilja hänföra alt till de yttre företeelserna
och alldeles sätta å sido den tänkande personen, det är
att undertrycka ett något, hvarom vi hafva den mest
omedelbara och »positiva» erfarenhet.
Comte var en ifrig frenolog och stödde ett af sina
skäl för sitt system på hjernans organisation; men han
stödde sig hufvudsakligen på »lagen om den mänskliga
utvecklingen.» Hurudan var då och hvaruti bestod denna
utveckling? Han medgaf ingen väsentlig skillnad mellan
människan och det oförnuftiga djuret. Människans
öfverlägsenhet ligger blott i den högre graden af hennes
förståndsgåfvor, hvilka hafva sin grund i hennes
fullkomligare kroppsliga byggnad. Men nu till »utvecklingen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
