- Project Runeberg -  Positivismen i korthet skärskådad /
12

(1880) [MARC] Author: Jonas Jonsson Stadling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Positivismen - Positivismens praktiska följder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bok, redan täflar med sjelfva den matematiska
vetenskapen, icke i noggranhet och fruktbarhet (fécondité), utan
i ’positivitet’ och rationalitet.»[1]

Positivismens praktiska följder.



De praktiska tillämpningame af denna filosofi äro af
ganska allvarsam natur. Positivismen gör anspråk på
rättighet till fullkomlig och allmän kontroll öfver alla
mänskliga angelägenheter: uppfostran, politik,
samhällsorganisation och religion. Likasom vetenskapens
framsteg bannlyst all tanke- och handlingsfrihet från
matematikens och astronomiens områden, så måste den äfven
bannlysa den från alla öfriga områden af det mänskliga
tanke- och verksamhetslifvet. På tal om samvetsfriheten
säger Comte: »Denna negativa dogm, såsom vi nu se
den vara, innebär frihet från gammal auktoritet, under
afvaktan på den nödvändiga och positiva vetenskapen,
och den absoluta egenskap, som ansågs bo i densamma,
samvetsfriheten, ägde den kraft som fordrades att uppfylla
sin revolutionära bestämmelse... Denna dogm kan aldrig
varda en danande grundsats; ja, ännu mer, den utgör ett
hinder för omdaning, då nu dess verksamhet ej längre är
upptagen med att undanrödja det gamla politiska
skicket... Kan man antaga, frågar han, att de
allravigtigaste frågor, som i följd af sin invecklade och
sammansatta natur äro tillgängliga blott för ett fåtal af de bäst
uppfostrade och begåfvade andar, skola öfverlemnas åt
den obildade och i dessa stycken minst kompetenta
massans godtyckliga afgörande?»[2] Detta argument är

[1] Philosophie Positive, vol. II. p. 516.
[2] Philosophie Positive, vol. II p. p. 14, 15.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:30:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/positivism/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free