Note: Translator Maggie Olsson died in 1999, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 147
i fördärvet. Efter mogen överläggning var Petronius färdig med sin plan.
Han skulle ge en fest hemma hos sig och vid detta tillfälle förmå Caesar
att utfärda ediktet. Han var till och med övertygad om, att Caesar skulle
uppdraga verkställandet av beslutet åt honom. Då skulle han föra Lygia ut
ur staden med alla de hedersbetygelser, som tillkom Vinicius’ älskade, och
sedan kunde han ju föra henne till Bajæ, där de gärna för honom kunde få
älska varandra och leka kristna, så mycket de ville.
Han besökte emellertid Vinicius ofta, dels för att söka övertala honom att
resa bort och dels emedan han trots sin romerska egoism icke kunde göra sig
fri från sin tillgivenhet för sin unge systerson. Vinicius låtsade sig nu
vara sjuk och visade sig aldrig i palatset. Slutligen en dag hörde Petronius
av Cæsars egen mun, att han skulle resa till Antium på ett par dagar. Redan
följande dag skyndade han att underrätta Vinicius om Neros beslut.
Men denne visste redan om saken. Han visade Petronius en lista över de
inbjudna, som en av Cæsars frigivna hade lämnat honom på morgonen.
-—- Mitt namn står på listan och även ditt, sade han, du skall väl finna en
liknande lista, när du kommer hem.
— Om mitt namn icke stode på listan, svarade Petronius, skulle det
betyda, att jag måste dö, men jag tror icke, att detta kommer att ske före
resan til! Achaja. Nero behöver mig alltför väl där.
Han tittade igenom listan och sade:
— Knappast ha vi återvänt till Rom, förrän vi åter måste iväg till Antium.
Men det måste så vara. Det är icke endast en inbjudan utan en befallning.
— Och om någon icke lydde?
— Han skulle få mottaga en inbjudan till en mycket längre resa, från
vilken det icke gives någon återvändo. Vilken skada, att du inte följde mitt
råd och reste bort, medan det ännu var tid. Nu måste du till Antium.
— Nu måste jag till Antium. . . Där ser du, vilka tider vi leva i, och vilka
eländiga slavar vi äro.
— Har du märkt detta först i dag?
— Nej, men du sökte ju en gång bevisa för mig, att de kristna äro fiender
till livet, och att de lägga det i bojor. Men kan det finnas tyngre bojor än
de, vi bära? Du sade, att Grekland skapat skönheten och Rom makten. Var
är vår makt?
— Låt kalla hit Chilon. I dag har jag ingen lust att filosofera. Vid
Herkules! Det är inte jag, som gjort tiden sådan den är, och jag är icke
ansvarig. Låt oss tala om Antium. Du må veta, att en stor fara hotar dig där,
men du måste resa.
Vinicius ryckte likgiltigt på axlarna och sade:
— Fara! Vi vandra ju alla i dödens mörker, och varje ögonblick försvin
ner någon däri.
— Skall jag räkna upp för dig namnen på alla dem, som voro förnuftiga
och fastän de levde under Tiberius, Caligula, Claudius och Nero blevo både
åttio och nittio år? Som exempel kan jag ju nämna Domitius Afer. Han har
fått en lugn ålderdom, fastän han i hela sitt liv varit en skurk och en
bedragare.
— Kanske just därför, svarade Vinicius.
Han såg på listan och sade;
— Tigellinus, Vatinius, Sextus Africanus, Aquilinius Regulus, Sicilius
Ne-rulinus, Epirus Marcellus och så vidare. Vilken samling skurkar! Och dessa
regera världen! Vore det icke bättre att resa omkring i städerna och
förevisa egyptiska eller syriska gudomligheter, eller förtjäna sitt bröd som
spåman eller lindansare?
— Eller förevisa kloka apor, hundar, som kunna räkna, eller åsnor, som
kunna spela flöjt, tillade Petronius. Det är nog sant, men låt oss tala om
något annat! Hör på! Jag har talat om i palatset, att du var sjuk och ej
kunde lämna ditt hus, men likväl står ditt namn på listan. Det bevisar, att
någon inte trott mig och med avsikt ställt om, att ditt namn kommit på lis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
