Note: Translator Maggie Olsson died in 1999, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 182
undkomma elden och röken. Redan innan han kommit till Ustrinum, måste
han sakta ritten, ty vägarna voro överfulla av människor. Förutom
fotgängare, som buro sina tillhörigheter på ryggen, mötte han hästar och mulåsnor,
dignande under stora bördor, fullastade vagnar och bärstolar, i vilka slavar
buro bort de rika invånarna. Ustrinum var redan överfullt av flyktingar
från Rom. Iiär och där på gatorna voro tält uppslagna, under vilka hela
familjer sökte skydd. Andra slogo läger under bar himmel, anropande
gudarna eller förbannade ödet. I den allmänna villervallan var det svårt att få
några underrättelser. De män, Vinicius vände sig till, svarade antingen inte
alls, eller också sågo de på honom med vansinniga ögon och svarade, att
staden och världen höll på att gå under. Från Rom strömmade ständigt nya
skaror till, som ökade förvirringen än mer. En del hade förlorat sina
.anhöriga i trängseln och sökte förtvivlat efter dem. Hopar av halvvilda herdar
från campagnan drogo in i staden, lockade av nyfikenhet eller utsikten att
plundra. Här och där rusade slavar av alla nationaliteter och gladiatorer in
i husen och villorna för att plundra och råkade i slagsmål med üoldaterna,
som försvarade invånarna.
En senator, Junius, som Vinicius anträffade utanför ett värdshus, där han
var omgiven av en skara bataviska slavar, gav honom den första noggranna
redogörelsen för branden. Elden hade börjat där Circus Maximus gränsade
till Mons Palatinus och Mons Cælius, men den hade spritt sig med sådan
oerhörd hastighet, att snart hela mellersta delen av staden stod i lågor. Hela
Circus stod nu i lågor, sade Junius, likaså alla närgränsande gator, Aventinska
och Cæliska kullarna. Lågorna från Palatinska kullen hade kastat sig över
till Carinæ....
Och Junius, som ägde ett härligt palats med dyrbara konstskatter i Carinæ,
böjde sig ned och tog upp en handfull smutsig jord, som han strödde pà sitt
huvud och han stönade förtvivlat.
Vinicius skakade honom i axeln.
— Jag har också ett hus i Carinæ, sade han, men då allt går under, må
även det brinna.
Så föll det honom in, att Lygia kanske på hans råd återvänt till Aulus* hus,
och han frågade:
— Och Vicus Patricius?
— I lågor, svarade Junius.
— Och husen på andra sidan Tibern?
Junius såg på honom med förvåning.
— Vad angår mig denna stadsdel, utbrast han och tryckte händerna mot
sina värkande tinningar.
— Denna stadsdel är viktigare för mig än hela Rom! utropade Vinicius
häftigt.
— Du kan endast komma dit genom Via Portuensis, ty hettan på
Aventinska kullen skulle kväva dig.... Trakten på andra sidan Tibern?.... Det
vet jag ej. Lågorna kunde inte ha nått dit.... men om de nått dit nu, vete
endast gudarna.
Junius tvekade ett ögonblick, så fortsatte han viskande:
— Jag vet, alt du ej kommer att förråda mig. Därför vill jag tala om för
dig, att detta ej är någon vanlig eldsvåda. Man försökte inte rädda Circus.
Jag hörde det själv. Då husen började brinna, skreko tusentals röster: "Död
åt alla, som försöka rädda!" Hemlighetsfulla gestalter sprungo genom
gatorna och kastade brinnande facklor på husen. Jag vill inte säga mer. Ve
över staden, ve över oss alla och ve över mig! Människorna omkomma i
lågorna eller mörda varandra i villervallan.... Det är Roms slut!....
Och han började åter ropa:
— Ve! Ve över staden och över oss alla!
Men Vinicius hade redan kastat sig på sin häst och sprängde bort längs
Via Appia....
Men nu kunde han endast med svårighet tränga sig fram igenom den flod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
