Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
mande blankläder och dina outsliteliga sulor! —
Hvarje dag, när solen lyfter klarpannan öfver skogs-
topparne, och hvarje afton, när han åter tillskruf-
var kranen på sitt outtömmeliga ljusfastage , vill jag
kring dig göra min Eriksgata, än beundrande dina
högvälburna tår, hvarmed du så mången fång spar-
kat den jakobinska mössan i vädret, än med förtjus-
ning hvilande vid din bäl, hvars gyllene sporre sur-
rar omkring för vinden till skräck för de skvänande op-
positions-kråkorna, som oroa mina sparrisfält. Reser
sig på tåspetsarne och kysser skylten) Jag tackar dig!
Jag tackar dig! (slickar sig om munnen). Hvilken ljuf
honungsdagg läskar icke min tunga! Det smakar som
kyssen på ett rosenblad — — Det är märkvärdigt,
hur allt kan förändra sig med tiden och 3 åren: äfven
Jag har haft min poetiska paroxysm. Det var en tid då
jag med Polyfems öga blängde kring diktens insjöar,
solade mig i de lugna vågorna och fröjdades åt de
fria vindar, som lekte I kring dess stränder! Jag var
då en bygdens tärna, frisk som en blomkålsplanta ,
men också inskränkt och enfaldig som häfvudet på
densamma: — snart fick Jag vind i kjortelen och
halkade öfver det äckliga sötvattnet in i det politi-
ska hafsskummet, och då, när jag på de Italienska
farvattnen med min spannmålslast på ryggen sväf-
vade mellan hinimel och djup, var. det du; »vörd-
nadsfulla fot,» som; lik en planka i bafsnéd,; räcks
tes mig: till räddning — och nu flyter jag så lätt
med dig, leende så väl åt det poetiska som det pro« -
saiska skeppsbrottet — — Hå, hå! Ja, ja! (tömmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
