Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Samhällsreformen. Jag måste själv vara med vid de stora besluten - Ett svenskt frö till valreform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
35
utjämningsmandat, lika väl som mellan valmän och
kretsrepresentanter. Genom sättet att förvandla en kretsplats till utjämningsplats
får man ett exakt proportionellt ‘resultat. Våra regler äro ytterligt
enkla och för envar begripliga. Vår valform är för resten den enda
möjliga för en förnuftig utveckling av representationen. På enbart
den danska grunden är denna utveckling icke möjlig.
Men när tanken på proportionella val i enmanskretsar kunnat
tilltvinga sig uppmärksamhet redan i sin danska form, och kunnat
bli realiserad i Danmark, så visar det bara, hur stark själva denna
grundidé dock är, och hur svaga listvalsystemen bliva i jämförelse
med densamma.
Efter sedan tanken på proportionella val i enmanskretsar först
kom upp i Sverge blev den, utom i Danmark, också föremål för
överläggningar på andra håll, såsom i Sachsen, och vi vilja minnas även
i Frankrike före kriget. I Norge hade statsministern därstädes
Gunnar Knudsen en tid allvarligt stannat inför den, men även han
vacklade till sist, sedan det sagts, just för att man icke kommit ifrån
den danska hopröringen av halva landet, att röstningen i södra Norge
skulle ge tilläggsmandat i norra Norge o. s. v.
I den svenska diskussionen kommer man till den om och om igen.
Dagens Nyheter och Afton-Tidningen ha särskilt visat sig
intresserade på senare tiden; vid första framförandet fanns intresset på
andra sidan, hos Nya Dagligt Allehanda, Stockholms Dagblad och
Östgöta Correspondenten.
De norska kvinnorna ha visserligen krävt valsedlar med flera
namn för att få tillfälle atf framföra kvinnliga kandidater vid sidan
av de manliga. Men detta kan väl ändå inte vara den rätta
riktlinjen. Skola vi gå denna uppdelningsväg, så skulle vi väl hellre ha två
avdelningar i riksdagen, en manlig och en kvinnlig. Som det nu är,
måste det riktiga vara, att en meningsgrupp på en ort samlar sig
kring en enda, nämligen den bästa, vare sig man eller kvinna.
Och därtill är det ju tydligt, att om kvinnorna vilja framföra
särkandidater, så ha de i alla händelser samma, och till och med
bättre, möjlighet därtill under ennamnssystem. De kunna samla sig över
större områden kring vilken kandidat som helst och då vida säkrare
beräkna att få densamma vald, än när partierna på osäkra listplatser
uppsätta kvinnor som lockelsemedel.
Denna propoftionalism kan utvecklas till fullkomlighet. För
ögonblicket vilja vi säga, att man ju mycket väl kan tillåta dem, som.
icke fått sina kandidater placerade, att före den slutliga justeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
