Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Samhällsreformen. Jag måste själv vara med vid de stora besluten - I de stora frågorna skall folket tala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
57
I DE STORA FRÅGORNA SKALL FOLKET TALA
Men så inträffar någon gång, att en fråga kommer fram, som
väcker hela nationens intresse. Det är en livsfråga. Det gäller allas
välfärd. Det kan gälla krig och fred. Det kan röra allas hem och
föda. Det är en stor rättsfråga, en stor moralisk fråga.
Partierna i riksdagen stå starka mot varann. Hela landet är i
spänning. Första röstningen har ägt rum. Det hängde på ett par röster.
Man talar om förräderi av den och den. Det gör man alltid i
sådana fall; och det är kanske sant någon gång! Det tilltrasslar
sig också på det sättet, att minoriteten i riksdagen i verkligheten
representerar, låt oss säga, 50,000 fler valmän än majoriteten. Detta
är ett faktum. Siffrorna säga det. Det beror på valkretsarnas och
valkretsmajoriteternas olika storlek. Det har fallit sig så denna gång,,
att stora valkretsar och majoriteter hopat sig på minoritetssidan.
Men icke nog med det. Man gissar att hundra tusen av
majo-ritetssidans valmän icke gilla riksdagsmajoriteten i denna fråga. Det
kan ju mycket väl vara en ny fråga, som riksdagsmännen icke äro
valda på, och då kan man ju alls icke veta, var majoriteten står.
Å andra sidan säges det, att till exempel 50,000 bland
riksdags-minoritetens valmän äro orätt representerade, i det de av övertygelse
tillhöra riksdagsmajoritetens sida.
Men ingen vet något med säkerhet, ingen kan ju veta något. Det
är fullständig förvirring.
Nu ha vi kommit till botten. Detta är läget i de stora frågorna.
Man vet ingenting, och man bryr sig icke om att taga reda på
någonting. Dels begriper man icke, hur det skall gå till, dels är man
lika nöjd. Man struntar i valmännen. Bönder och kvinnor,
skräddare och skomakare, vad förstå de? Ledarna skola bestämma för
dem. De förstå det båttre. Det ha vi ju sett nu, det se vi varje
dag. Eller hur?
Men låt oss icke vara för bittra. Låt oss bara fråga: Är det
underligt, att det gått, som det gått? Är det underligt, att folken
förstöras, när folken icke själva få vara med i sina egna livsfrågor?
I varenda mänskligt läge är det dock annars så, att vi måste vara
med och bevaka våra intressen själva, om de skola bliva
tillgodosedda. Själva huvudfrågan kan vål i all rimlighets namn icke bilda
undantag från regeln.
Brockdorff-Rantzau sade ett sant ord i första svaret till
Cle-menceau. Man har föraktat folkviljan, och därför står man där
man står, så ungefär sade han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
