Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Egendomsreformen. Envar bör kunna vinna ett skuldfritt litet hem - Egna hem, den andra huvudpunkten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
Hittills har den ena staden efter den andra växt till en
miljonstad. I huvudstaden samlas kanske lika mycket folk som i halva
landet, eller i hela det mindre grannlandet.
I London leva nu lika många som i Sverige och Norge
tillsammans; så ock i Newyork och i industridistriktet Essen-am-Ruhr.
Mindre industriplatser växa överallt i sin mån, utan att
livsmedelsproduktionen ökas; tvärtom avfolkas landsbygderna mer och mer.
Alla dessa miljoner å industri-, handels- och rekreationsplatsema
skola så de kvarvarande bönderna föda, men de förmå icke. Till
sist blir industrien själv lamslagen av livsmedelsbrist eller höga
livsmedelspris.
Industriarbetaren strävar med sina lönerörelser, men vad tjäna
de till, då dyrtiden kommer och tar bort mycket mera än
förhöjningarna, eller då hyran fördubblas, eller då arbetet tar slut?
Lantbrukaren får släpa ut sig för att frambringa föda, men
det förslår ändå icke, och när krisen kommer, måste han själv sätta
sig på indragningsstat. Han får icke äta sig mätt av produkterna
av sin egen svett.
En allmännare livsmedelsproduktion är i allas intresse, såväl
in-dustriidkarens som arbetarens och bondens.
Vi kunna ju också när som helst avstängas från import — nu
efter freden har varit tal om att U. S. A. skulle stoppa veteexporten
— och bristande självförsörjning frestar till blockad, utpressning
och krig.
Vi måste skydda de enskildas och ländernas
försörjningsmöjligheter. I egna hem och småbruk i största utsträckning har
Eskils-tunarörelsen sett den enda möjligheten till självförsörjning, i större
eller mindre grad, och däri funnit det andra skyddet mot krig och
revolution.
Om man icke förlorar sig i teorier, utan går direkt på frågorna,
så är det klart, att vi på denna väg skulle bota bristen på
livsmedel, bostäder och andra förnödenheter, samt få något att leva för
och få någonting i behåll.
Det behöver icke bli mindre möjligheter till industri för det;
det förhåller sig alldeles tvärtom. Småbruk och industri kunna
kombineras. Detta möj liggöres av vår tids transportmedel, av den
elektriska kraften, och av arbetstidens begränsning i industrien till åtta
timmar.
I kampen mot tuberkulos och dryckenskap, mot osunda och
vidriga företeelser i tankegång och samhällsliv finge man också den
bästa bundsförvanten i de egna hemmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
