Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Egendomsreformen. Envar bör kunna vinna ett skuldfritt litet hem - Sedelströmmen måste styras rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
m
Men om den stora gården vill producera och kasta ut massor av
varor i marknaden samt behöver pengar för det? Ja, det är en annan
sak. Då skola pengar stå till buds, och då skola de bliva till buds,
om den oriktiga kreditgivningen inställes.
Likaså om det gäller att få pengar till ett litet eget hem. Detta
är ett samhälls- och produktionsintresse, ett intresse för alla, och då
böra pengar alltid stå till buds, under former, som vi förut beskrivit.
Ty att den verkliga varuproducenten har ett hem, där han också
alltid kan producera en del varor själv, det måtte väl om något vara
ett villkor för varuproduktionen.
Däremot ■— vi fortsätta våra anmärkningar om de oriktiga
lånen —- länder det ganska givet icke till någon fromma för
varu-tillgången, om jag får ett lån för att bli i tillfälle att i förskott äta
upp min lön, eller för att ställa till en fest. Det blir ett minus i varor
i stället. Ej heller blir det mera varor, om jag får bankens nådiga
tillåtelse att omsätta mitt gamla lån.
Men det är väl inte nog med, att det inte blir nya varor på det
sättet. Man motverkar ju som nämnt indirekt varuproduktionen
genom att stänga lånemöjligheterna för dem, som vilja och kunna
producera.
De sedlar som finnas äro ju begränsade. De sedlar man har, eller
som mot kredit eller pant kunna anskaffas äro uttryck för den
förefintliga möjligheten till lånehjälp. Så är det hos de enskilda, så hos
bankerna, så hos staten.
Men nu veta vi, hur det låter hos de enskilda. ”Jag har nyss
hjälpt den och den; annars kunde jag möjligen ha hjälpt er.” På
samma sätt är det i stort sett hos bankerna och staten. Genom att
pengarna tagas i anspråk för konsumtion och spekulation får
produktionen sitta emellan.
Produktionen och den verkliga varuomsättningen skulle i stället
ha hela kredithjälpen, så att varumarknaden också finge tillgodogöra
sig fördelarna av en rik penningetillgång genom billiga räntor och
god tillgång till lån. Obönhörligt skulle bankerna handla efter denna
grundsats, även då det gällde framställningar om fastighetslån.
Hur skulle då fastighetsaffärer kunna komma till stånd? Jo,
som nu, men utan att för dessa affärer den allmänna krediten
ansträngdes.
Man må, fast under vissa restriktioner även då, köpa med de
pengar man har själv, eller man kan köpa och sälja utan pengar.
Man har inteckningarna som sedlar i detta fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
