Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Egendomsreformen. Envar bör kunna vinna ett skuldfritt litet hem - Produktionslån på kort tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
117
Och dock skulle väl bankväsendet och krediten främst vara till
för småfolket. Nu hjälper man dem, som ofta nog skulle reda sig
utmärkt i alla fall, och skjutsar åt sidan de små, för att man icke
vill besvära sig med dem.
Man kan i skildringar av kinesiska förhållanden möta drag, som
för oss förefalla som den upp- och nedvända världen. Men det kan
hända att kineserna skulle kunna få samma intryck av somt, som de
möta hos oss. Det kan ock hända att Brockdorff-Rantzaus ord i
Paris ha en tillämpning även på detta område: ”Man har föraktat
folket, och därför står man där man står.”
Bankernas fömämhet gent emot småfolket är så mycket mer
anmärkningsvärd, som vi dock i Sverige ha särskilda banker för detta
småfolk, nämligen sparbankerna, med uppgift att insamla dess
småslantar.
Men vi fråga: Borde det inte vara minst lika påkallat, att
bankerna mötte småfolket, då det gällde att omsätta besparingarna i
högre värden än pengar, liksom då det gäller att ta vara på andra
värden än slantar?
Nu samlas småfolkets slantar i sparbankerna och gå sedan till
storfolkets företag. Småfolket gör inte ens några försök att självt
få göra något med pengarna, ty man vet att det icke lönar sig att
försöka. Skall man ha ett lån, så fordras obegränsad borgen, vilken
icke står att få. Begränsad borgen plus företaget självt som säkerhet
— inte vill banken höra talas om det!
Vad är nu detta egentligen? Skall man icke mottaga den
säkerhet, som är god, och skall man icke lämna samhällsnyttig kredit?
Skall man icke underkasta sig det lilla besväret att dela
penningsummorna i flera mindre poster? Vi fråga på nytt: Varför skola vi
behöva bråka med de otympliga jordbrukskassorna, när vi ha
bankkontor vid snart sagt varje järnvägsstation? Skulle inte småfolket
kunna få produktionskredit där?
Nu är här visserligen icke meningen att säga, att man bara skall
låna och låna. Man skall naturligtvis i första rummet spara och
spara igen, så att man har eget att ta till och slipper räntor och allt
slags beroende.
Men om jag nu icke har pengar liggande, och om jag har bara
en ko och en kalv, men gott om foder, så ligger det i sakens natur,
att det är en förlust för mig att vänta ett år eller två, medan kalven
växer upp, om jag genom lån kan skaffa mig en ko till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
