Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Egendomsreformen. Envar bör kunna vinna ett skuldfritt litet hem - Kon som dragare - Smålägenheter i olika länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
Vad dragkraften beträffar, för att återkomma till den, så skulle
den å småställena givetvis enklast lösas med kon. Lill-Klas med
två kor som dragare är lika självständig som Stor-Klas med sex
par hästar, har vår berömde småbrukare Petersson i Ugglehult sagt.
Ha småbrukarna bara en ko, kunna de byta ihop sig i körtiden.
För en mängd arbeten räcker ju dock en ko, och med eller utan
hennes hjälp är rensning och luckring o. s. v. på mindre områden
blott en lek, en hälsosam sport, men avgörande för ett gott resultat.
Vad skall man med fotboll och gymnastik till, när man har detta?
En hel del redskap kunna ägas gemensamt. En av den, som
skriver detta, här bildad förening, Eskilstunaortens småbrukareförening,
har, ehuru den verkar över ett större område, dock gemensamt sådana
redskap som stubbrytare, sädesrensare, kalkspridare o. s. v., och andra
lokala föreningar här hava små tröskverk, kvarnar och en hel del
annat.
SMÅLÄGENHETER I OLIKA LÄNDER
Bästa beviset för småbrukslinjens välsignelse för enskilda,
familjer och samhällen äro de rena underverk av arbete, som utförts av
dem, vilka fått en jordbit. Vi skulle kunna räkna upp tusenden
också från detta fält, och tusentals till skulle bara vi för vår del
ha mött, om allmänheten haft allmännare tillfälle att få jord.
De göra i allmänhet sin sak bra, alla dessa egnahemsbyggare
och innehavare av lotter i ordnade koloniträdgårdar. Det kan man
se överallt här i Sverige. Det kan man se i koloniträdgårdarna i
Danmark och Tyskland. Trädgårdsmästama ha icke så ordnat och
fint. Det kan man se hos de danska husmännen. Det kan man se
hos belgare, holländare och fransmän, fast fråga är, om icke vi
skandinaver äro lika långt komna som några andra.
I fråga om industriarbetare, som få en jordbit, ha vi i
Danmark hört konstaterat, av den statskonsulent, som för en tid sedan
hade ledningen där om hand, att dessa arbetare ådagalägga nästan
ändå mera nit än själva jordbrukaren.
Man började undra inför detta förhållande, och söka efter
orsakerna, och man trodde sig kunna säga att de voro tre: Mannen
ha<Je blivit uppiggad i staden, han hade lärt sig disciplin i fabriken,
och han fick härifrån kapital att nedlägga i driften. Man hade förut
uteslutit industriarbetarna från jordbrukspremieringama, men efter
dessa erfarenheter och betraktelser fingo de komma med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
