- Project Runeberg -  Den rättvända världen : Eskilstunarörelsens två nycklar till samhällslugn och världsfred /
188

(1921) [MARC] Author: Alfred Edling With: Gustaf Österberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Världsreformen. Ett fridsällt folkförbund på Eskilstunarörelsens grund - Självbestämningsrätt vid mellanfolkliga regleringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i88

DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN

SJÄLVBESTÄMNINGSRÄTT VID MELLANFOLKLIGA

REGLERINGAR

Människornas talan och självbestämmelserätt måste alldeles givet
och alldeles särskilt få göra sig gällande vid mellanfolkliga
regleringar; alldeles särskilt då, enär det gäller så mycket. Inom
nationernas förbund måste överenskommas om regler för dessa fall.

Under världskriget ockuperade områden skulle givetvis
genomgående ha fördelats efter självbestämmelserätten. Sådan
självbestämmelserätt hade man lovat på båda sidor. Vid grundläggandet av
nationernas förbund skulle man icke i något fall ha brutit dessa löften.
Men mänskligheten får väl hjälpa upp det.

För framtiden måste i blandade länder, lydländer och kolonier
folken själva få göra sig gällande efter vissa övergångstider, under
vissa förutsättningar och enligt bestämmelser rörande viss
majoritet o. s. v.

Nu lika litet som förut kan världen göras oföränderlig, eller
väntas bli oföränderlig. Det vore ett brott att söka hindra
utvecklingen. Det gäller endast att reglera densamma. Men man bör
skapa en förnuftig väg för denna reglering. Naturligtvis skall
regleringen icke ske genom krig och inbördes krig. Den enda förnuftiga
vägen heter självbestämmelserätten.

Det är därför icke alls sagt att främmande nationaliteter och
kolonier vilja skilja sig från moderlandet. De kunna ha stor fördel av att
höra samman med det. Icke hör man, att de schweiziska
nationaliteterna vilja skiljas åt, och icke heller nationaliteterna i U. S. A.

Under världskriget ha hundratusental av frivilliga från
Englands kolonier skyndat till moderlandets hjälp. På alla håll ha de
egna länderna försvarats. Nog ha folken nu givit bevis på att de
vilja hänga ihop. Men bara möjligheten till skilsmässa skulle
kanhända föra ihop de olika folken ännu mer. Moderlandet skulle då
måhända göra än mera för sina bam.

Ä andra sidan vet man ju dock, vad finnar, polacker, armenier
och andra lidit, och vilken oro i världen, som skapats därav. Vi
höra dagligen om rörelserna i Irland, vi höra om Indien, och
framtiden kan komma att bli vittne till många strävanden för
omorganisation och decentralisation, särskilt i fråga om vissa områden
av samhällslivet.

Väg till fredlig uppgörelse, till skilsmässa eller självständighet
måste öppnas, liksom Sverige och Norge skildes i fred och efter
röst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 15 23:12:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rattvand/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free