Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Efterskrift. Belysning under tryckningen. Mera om sedeln och skatten Sammanfattande översikt - Mera om krediten och sedeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
241
det metalliska skiljemyntet bör på ena eller andra sättet lätt nog
kunna regleras i anslutning härtill.
Alla från bankerna utlämnade sedlar, alla tjänstemännens löner
o. s. v. komme ju alltid att ha innevarande års märke. Det bleve,
som nyss sagt, icke så mycket sedlar, som låge utanför, men även
dessa skulle tvingas in i bankerna, tvingas att producera varor,
genom denna enkla bestämmelse. För att nästa år få gällande
sedlar satte jag in dem i banken, d. v. s. i produktionen, i år o. s. v.
Om det nu bleve fullständig översvämning av sedlar i bankerna,
så skulle naturligtvis i första hand produktionen få dra nytta härav
genom lägre räntor. Inte skulle man vid sedelöverflöd höja
räntorna. Den vägen är ju bakvänd. Sedlar, som ändå bleve outlånade,
finge ligga räntelösa, som ibland brukar omtalas från utlandet.
Vid sedelöverflöd i bankerna kan ock tänkas att samhället träder
fram och inlöser sedlar mot räntebärande obligationer, men då
samtidigt utgiver och använder nya sedlar för produktiva
samhällsföre-tag till enahanda värden. Det blir då icke mera sedlar än förut, men
även dessa överblivna sedlar insättas i produktionen och skola i sin
mån uppehålla varutillgång och penningvärde. När produktionen
skett skall sedeln återbetalas.
Men man skulle icke stanna härvid. Man skulle se efter, hur
mycket räntelösa sedlar det ligger i hela landet, sedlar som
produktionen således icke kunnat upptaga, alldeles som man nu gör
bank-statistik för hela landet ur andra synpunkter.
På det sättet skulle man från det ena året till det andra få
en kurs för sedelmyntet. Om ett visst år exempelvis en hundradel
av sedlarna icke blivit tagen i anspråk, så skulle givetvis hundra
sedlar från det året inlösas med nittionio sedlar för det följande året
o. s. v. Justeringen uträknades lika lätt som räntan, och på samma
gång som den, och om den stannar vid en motsvarighet till en eller
annan procents kastning i räntesatsen, så bleve den ju icke så
halsbrytande ens rent nominellt sett.
Reellt skulle sedelinnehavarna egentligen ingenting förlora härpå.
Om sedlarna också minskas något i antal, så skulle detta uppvägas
av att de finge högre värde. Det samlade sedelvärdet stode i ungefär
samma förhållande till de allmänna värdena som förut. Nu för tiden
få sedelinnehavarna visserligen krona för krona, men i verkligheten
har ju kronan på några få år minskats till 40 öre och mindre än det.
Ju närmare man komme produktionens verkliga behov av
sedlar, desto stabilare skulle sedlarna bliva, och härpå skulle alla vinna.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
